Publicerad 1932 Lämna synpunkter HYMEN hy4men, sbst.2, r.; i best. anv. utan slutartikel. Etymologi [jfr t., eng., fr. hymen; av gr. ὑμήν, hinna, sannol. besläktat med SY, SÖM. — Jfr HYMENIUM, HYMENOMYCET] anat. mödomshinna. Björkegren 1518 (1786). Thorell Zool. 1: 293 (1860). Broman Männ. 2: 259 (1925). Spalt H 1640 band 12, 1932 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se
