Publicerad 1932   Lämna synpunkter
HYPNOTISÖR hyp1notisö4r l. -sœ4r, äv. -nå-, ngn gg -nω-, m.||ig.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Etymologi
[liksom t. hypnotiseur av fr. hypnotiseur; vbalsbst. till hypnotiser (se HYPNOTISERA)]
i sht med. o. psykol. person som hypnotiserar; äv. mer l. mindre bildl. l. i överförd anv. Strindberg Blomst. 59 (1888; bildl.). Bergman LBrenn. 253 (1928).

 

Spalt H 1652 band 12, 1932

Webbansvarig