Publicerad 1932   Lämna synpunkter
HYRA, sbst.3, f.
Etymologi
[trol. av OHYRA]
(†) i uttr. otäck hyra, om ohyra. Een Klimp, som är aff Matk och otäck Hyra full, / Dher thet, som fägerst är, ey annat är än Mull. Lagerlöf Vitt. 60 (1684).

 

Spalt H 1668 band 12, 1932

Webbansvarig