| Publicerad 1932 | Lämna synpunkter |
HÄRD, sbst.3, r. l. m.; best. -en.
(†) härdning (se d. o.); äv. konkret, om det härdade partiet av ngt. Bästa härden (av stål) sker just i vatn-brynet, där vädret stöter tilhopa med vatnet. VetAH 1740, s. 314. OdontT 1896, s. 184.
Spalt H 2092 band 12, 1932