Publicerad 1932   Lämna synpunkter
HÖGANLOFT hø3gan~lof2t, äv. HÖGLOFT hø3g~lof2t, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(hög- c. 1700—1932. höga- c. 1620—1854. hogha- c. 1620. högan- Atterbom (särskrivet), 1852 osv. höge- 1572—1621. Anm. Ordet särskrives ofta i ä. tid o. är då möjl. icke att fatta ss. ssg)
Etymologi
[jfr fd. høgelofft, d. høj-, høje-, højenloft, nor. høgloft; av HÖG, adj. 1, 3, o. LOFT. Formen högan- beror på felaktig, arkaiserande böjning]
(i fråga om ä. förh., särsk. i folkvisestil o. i kulturhistorisk skildring o. d.) (rum med öppet ryggåstak i) övre våningen av lofthus l. loftbod, särsk. användt ss. kvinnornas arbetsrum o. de ogifta kvinnornas sovrum. Frw margrete stånder i högelofts swale. Visb. 1: 33 (1572); jfr HÖGANLOFTS-SVALE. Thet var Ebbe skame son, / han gick för högha loftz broo. Därs. 219 (c. 1620); jfr HÖGANLOFTS-BRO. Kongen står i hogha lofft, / han ser sig (omkring) vthi marcke. Därs. 257. (Prinsessorna) bo afsides från männerna, i högan loft, i frustuga eller bur. Atterbom VittH 238 (1845). Wigström Folkd. 1: 259 (1880). LfF 1896, s. 98. — särsk. (i vittert spr., föga br.) bildl. Skogens höganloft. Forsslund TillFjälls 138 (1911).
Ssgr (i fråga om ä. förh., särsk. i folkvisestil o. i kulturhistorisk skildring o. d.): A (föga br.): HÖGANLOFT- l. HÖGLOFT-SAL, se B.
B: HÖGANLOFTS-, äv. HÖGLOFTS-BRO. höganloftssvale. Visb. 2: 293 (c. 1600). Från höga-loftsbron se .. (prinsessorna) riddaren komma. Atterbom VittH 238 (1845). Östergren (1928). —
-BUR. (sov- o. arbetsrum i) höganloft. HSH 9: 99 (c. 1800). Lundegård DrMarg. 1: 38 (1905). —
-SAL. (-loft- 1905. -lofts- 1814 osv.)
1) höganloft. Heidenstam Folkung. 1: 3 (1905). Våra folkvisor omtala, att kvinnorna sutto med sitt arbete i bodens övre våning, höganloftssal. Erixon SkansenKultH 23 (1925).
2) [jfr motsv. anv. i d.] (†) oeg., med anslutning till HÖG, adj. 1: sal som är hög i ”loftet”, festsal; äv. bildl. Då rusa de kämpar till högaloftssalen. Ling Gylfe 132 (1814). Kring sköldprydda bänkar i högaloftssal / stå skönklädda tärnor och småsvenner många. Dens. Tirf. 1: 66 (1836). Flensburg Sång. 152 (1894, 1915; bildl.). —
-SVALE. svalgång längs höganloft. Visb. 1: 449 (c. 1621). Norlind AllmogL 152 (1912).

 

Spalt H 2294 band 12, 1932

Webbansvarig