| Publicerad 1932 | Lämna synpunkter |
HÖKERI hø1keri4, äv. hök1-, n.; best. -et, äv. -t; pl. -er.
(i sht förr) minuthandel (vanl. i mindre skala), omfattande urspr. bl. vissa (mat)varor som eljes endast salufördes på veckotorgdagarna, ss. salt, smör, ost, salt sill (strömming), torkad fisk, kabeljo, lax, salt (o. rökt) fläsk l. kött, mjöl, talg, humle, öl, senare jämte andra livsförnödenheter oftast äv. i ngn utsträckning specerier, konserver, charkuterivaror; äv. konkret: hökarbod, hökeriaffär; förr äv. i allmännare anv.: minuthandel, detaljhandel; jfr HÖKRERI (se HÖKRA avledn.). Stiernman Com. 1: 729 (1619). Krämeri, Hökeri och annan borgelig näring. Bergv. 1: 122 (1642). Hökerij med Twål, Handskar och andre sådane ringe sorter. Stiernman Com. 2: 534 (1648). Serenius (1741). WoJ (1891). Östergren (1928). jfr BOK-HÖKERI. — särsk. (†) i nedsättande bet.: mångleri, schackrande. Göra .. ett Hökerij och Månglerij, vthaff een redelig och vpricktig Köphandel. SthmStadsord. 1: 35 (1635). Chydenius 191 (1765).
-HANDEL. abstr. o. (ngn gg) konkret. Backman Dickens Pickw. 2: 211 (1871). Herlitz Stadsförv. 1830 115 (1924). —
Spalt H 2343 band 12, 1932