Publicerad 1932   Lämna synpunkter
-HÖVDAD höv3dad2, p. adj., förr äv. -HÖVDA l. -HÖVD, p. adj.2 l. -HUVDAD l. -HUVDAT l. -HUVDA l. -HUVD, p. adj.
Ordformer
(-hufd c. 1600 (: barhufd)—1793 (: barhufd). -hufda c. 1756 (: barhufda). -hoffda 1558 (: baarhoffda). -hufdad c. 1728 (: gulhufdad) —1783 (: barhufdade, pl.). -hufdat 1694 (: månghufdat). -höfd c. 1755 (: barhövd). -höfda 1652 (: baarhöfda)—1782 (: 3-höfda). -hövdad (-höfdad) 1737 (: tryhöfdad)—1909 (: långhöfdad))
Etymologi
[fsv. (bar)-hofdher, -hofdhe, -hofdha, sv. dial. (bar)hovda, -huvda, motsv. nor. (berr)hovda, isl. (ber)hǫfði; avledn. till HUVUD; jfr -HUVAD]
i ssgr: försedd med (så l. så beskaffat) huvud l. (så l. så beskaffade l. så l. så många) huvuden (i bet. 1, 2, 3, 6); se BAR-, FLER-, GUL-, LÅNG-, MÅNG-, PLATT-, RÖD-, SJU-, TJOCK-, TRE-, TVE-HÖVDAD l. -HUVDAD (osv.) m. fl.

 

Spalt H 2420 band 12, 1932

Webbansvarig