Publicerad 1932   Lämna synpunkter
HÖVISKLIGA l. HÖVISKLIGEN, adv.
Ordformer
(höffvedz- 1557. höfwisk- 1527. höffwiske- 1640. høwidzske- 1527. -lig(h)a 1527—1640. -ligen 1557)
Etymologi
[fsv. hövisklika, adv. till höviskliker, avledn. till hövisker (se HÖVISK)]
(†) till HÖVISK 2: sedesamt, tuktigt; anständigt. OPetri Tb. 327 (1527; uppl. 1929). Hvar och enn (landsknekt skall) sich höffvedzsligen .. effter Gudz vilie och bodh tuchtligen och hörsamligen stelle. G1R 27: 281 (1557). Linc. (1640).

 

Spalt H 2426 band 12, 1932

Webbansvarig