| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
IBLANDA i3~blan2da, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
(med avs. på brukligheten jfr anm. sp. 38)
1) (i fackspr.) inblanda (ngt) i ngt, tillsätta (ngt) till ngt. Hiärne 2Anl. 333 (1706). Beck med iblandat vax och svafvel. SvMerc. 2: 709 (1757). De i skild kastrull i vatten förvällda skärbönorna iblandas med spad och allt. Montell Frun 65 (1898). — särsk. (†) i p. pf., i uttr. iblandad med ngt, blandad med ngt. VetAH 1746, s. 22. Rännkalk med grof sand, eller grytter iblandad. König Mec. 94 (1752). AdP 1800, s. 912.
2) (†) bildl.
a) inblanda l. indraga (ngn) i ngn angelägenhet l. affär o. d. Turkarne, som skola omsider skilja dem (dvs. vissa kristna sekter) åt, blifva således där (dvs. i deras trätor) iblandade. Carleson ÅmVetA 1758, s. 25.
b) refl., i uttr. iblanda sig med ngt, blanda sig i ngt, taga befattning med ngt, lägga sig i ngt. Inga Apothekare måge iblanda sig med Medicorum sysslor. HdlCollMed. 14/10 1696.
Spalt I 47 band 12, 1933