Publicerad 1933 Lämna synpunkter IKLÄDNAD i3~klä2dnad, r. l. m.; best. -en; pl. -er. vbalsbst. till IKLÄDA; bildl., särsk. motsv. IKLÄDA 2 a: iklädande; numera bl. (föga br.) konkretare: ”dräkt”, form. Broocman TyUnd. 2: 124 (1808). Runeberg 5: 417 (1832). Iklädnaden eller formen för berättelsen. SvLittFT 1835, sp. 80. Den musikaliska iklädnaden var friare och naturligare (i buffaoperan än i den seriösa operan). Jeanson (o. Rabe) 1: 144 (1927). Spalt I 155 band 12, 1933 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se