Publicerad 1933   Lämna synpunkter
I, prep. o. adv.2 ssgr (forts.; jfr anm. sp. 38):
I-KNYTA, -ning. I detta sista hvarf (på antimakassarn) iknytes en frans. Berg Handarb. 93 (1874). Fatab. 1914, s. 37. —
-KOMMA, v.
1) (tillf.) komma in (i ngt). Ett öga, som genom något ikommet lidit skada. Lysander RomLittH 221 (1858).
2) (†) i p. pf. ss. adj., bildl. om tillstånd, olycka o. d.: som man råkat i, iråkad. Om den tillhiälp, Mag. .. Kempe skulle .. för sijna ikomne olyckor bekomma. ConsAcAboP 4: 479 (1679). Arnell Stadsl. 456 (1730). VDAkt. 1784, nr 524.

 

Spalt I 155 band 12, 1933

Webbansvarig