| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
ILÄGGA i3~läg2a, v. -er, -lade, -lagt, -lagd; se för övr. LÄGGA. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE o. -ERSKA, se avledn.
(i sht i fackspr.) lägga l. placera (ngt) i en fördjupning, ett förvaringsrum, ett kärl o. d.; äv.: placera (hälla, blanda o. d.) (ngt) i en flytande l. degartad l. av småpartiklar bestående massa; nästan bl. i pass., i sht i p. pf., o. ss. vbalsbst. Warg 82 (1755). Hur blinksnabbt stack icke Ellin sitt ena pekfinger under jernet, hvarje gång hon ilagt ett nyglödgadt lod. Almqvist TreFr. 3: 229 (1843). En stor bål ypperligt kaffe med ilagdt socker och grädde. Wachtmeister Tur. 9 (1876, 1885). Uti fabriken stiftas lådorna ihop .. hvarefter cigarrerna iläggas. SvD 1899, nr 294, s. 4. — särsk.
a) boktr. vid tryckning: (för hand l. medelst iläggningsapparat) inmata (ark efter ark, efter hand som de skola tryckas) i tryckpressen; nästan bl. ss. vbalsbst. -ning, ävensom -are o. -erska (se avledn.); motsatt: avlägga. Nordin Boktr. 326 (1881). Tvåfärgspress med iläggning för hand. 2UB 10: 222 (1906). Elge BoktrK 99 (1915).
b) bärgv. ss. vbalsbst. -ning, om det brutna bärgets ilastning i transportvagn l. tunna; jfr ILÄGGARE b. JernkA 1875, s. 219. Johansson Noraskog 3: 393 (1884).
-BORD. på tryckpress: bord (skiva) varifrån iläggning av ark i tryckpressen sker. UB 1: 580 (1873). 2NF 30: 95 (1919). —
-KANT. Med iläggningskant förstås den sida av arket, som vid arkets iläggning i press erhåller stöd av gripare och linjal. Elge BoktrK 94 (1915). —
-LINJAL. En iläggningslineal, som automatiskt inriktar arket i dess rätta läge. MeddSlöjdF 1889, s. 116. —
-MASKIN.
a) tekn. vid tändsticksfabrikation: maskin som ombesörjer tändstickornas införande i satsningsramarna. SD(L) 1895, nr 20, s. 2. VaruförtTulltaxa 1: 338 (1912).
a) boktr. till a. UB 1: 577 (1873). En iläggare erhåller plats hos S. & B. .. Malmö. Arbetet 1907, nr 35, s. 3 (i annons).
b) bärgv. till b: gruvarbetare som lastar det brutna bärget i vagn l. tunna (o. oftast äv. skjuter vagnen fram till uppfordringsschaktet). Ström MinnB 28 (i handl. fr. 1840). JernkA 1880, s. 424.
c) (mindre br.) landt. manlig individ som inmatar säden i ett tröskvärk, ”matare”. LAHT 1903, s. 16. —
ILÄGGERSKA, f. boktr. till a; jfr ILÄGGARE a. Lundell (1893). Pressen .. kräfver fyra iläggerskor och en maskintryckare för skötsel. GHT 1898, nr 87 A, s. 1.
Spalt I 211 band 12, 1933