| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
IMAGINATION im1agin1atʃω4n, stundom im1aʃ-, l. 010—, l. -aʃω4n (imaschinatschón Dalin), r. (l. f.); best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. (i bet. 2) -er.
(numera knappast br.; se dock 1 slutet, 2 a)
1) föreställningsförmåga; fantasi (se d. o. 2); jfr IMAGINERA 2. Schroderus Os. III. 1: 368 (1635). Att vilja beskrifva min glada surprise .. är .. omöjligt .. jag lämnar det alldeles åt min lilla söta mors egen lifliga imagination. MoB 2: 132 (1796). En Tassos imagination. Wulff Leopardi 133 (1913). — särsk. (fullt br.) filos. Åskådningen .. kommer (alltid) till stånd med föreställningens, imaginationens tillhjälp. Larsson PoesLog. 10 (1899).
2) konkretare: föreställning; fantasi (se d. o. 3). — särsk.
a) (fullt br.) filos. föreställning (minnesbild l. fantasibild); särsk.: subjektiv föreställning, motsatt: adekvat begrepp. Var och en bedömer (enl. Spinoza) tingen efter sin egen hjärnas tillstånd, tar sina imaginationer för de verkliga tingen. Larsson Spinoza 86 (1931).
b) produkt av den skapande konstnärliga l. litterära fantasien, fantasiskapelse. Efterverlden .. beundrar de få reliker af .. (Sapfos) lifliga imaginationer, dem man bergat från förgängelsen. Elgström (o. Ingelgren) 159 (c. 1809). Rydberg DSkön. 252 (1889).
c) klandrande: fantasifoster. Gadelius Tro 2: 240 (i handl. fr. 1676). (Trollkvinnan) förde en skål friskt och skönt källvatten till sin mun, hvarigenom alla dunstfulla imaginationer försvunno ifrån hennes hufvud. Almqvist TreFr. 3: 26 (1843).
d) närmande sig l. övergående i bet.: fundering (om huru ngt förhåller sig). (När brev hemifrån utebliva) så komma mig så många imaginationer i hufvudet, att jag inte kan eller törs uttyda dem. Ekeblad Bref 1: 431 (1655; rättat efter hskr.). Heidenstam Karol. 1: 187 (1897).
e) (†) i uttr. imagination av ngt, föreställning- (en) l. intryck(et) av ngt. Gifva .. ej (dessa båda impertinenta versrader) imagination af en Gäck. Thorild Gransk. 1784, 5—6: 24.
-FÖRMÅGA. = IMAGINATION 1. (Stagnelius) ägde en nästan förvånande lärdom, hvartill hans starka minne, djupa tänkekraft och stora imaginationsförmåga bidrogo. MStagnelius (1828) hos Böök Stagnelius 33. —
-GÅVA. = IMAGINATION 1; jfr BILDNINGS-GÅVA. Palmstedt Resedagb. 111 (c. 1780). Se der har ni en ducat, för att upphjelpa er imaginationsgåfva. Kexél 1: 109 (1788).
Spalt I 212 band 12, 1933