| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
1) (†) importvara, importartikel; i pl. äv.: import (i bet. 2 i konkretare anv.). Sahlstedt (1769). Hvad skall nu framdeles blifva, när våra exporter icke svarar emot våra importer? AdP 1789, s. 810. Agardh BlSkr. 2: 132 (1839). Palmblad Norige 386 (1846). Ekbohrn (1868).
2) användt ss. vbalsbst. till IMPORTERA 1: införsel; stundom konkretare: mängd(en) av införda varor. Weste 1968 (1807). En ny generell tulltaxa .., gällande för importen från alla länder. De Geer Minn. 2: 30 (1892). Svenska karbidbrännare som göra tysk import öfverflödig. NDA 1918, nr 116, s. 8. — jfr AUTOMOBIL-, CYKEL-, GULD-, MALM-, RÅG-, RÅSOCKER-, RÅVARU-, SPANNMÅLS-, TRÄ-, VARU-IMPORT m. fl.
3) användt ss. vbalsbst. till IMPORTERA 2, i oeg. o. överförd anv., om införande l. introducerande av utländska arbetare, utländska idéer, seder l. institutioner o. d. Noreen VS 2: 261 (1910). Under 1700-talets mitt har tydligen en stark import av tyska julseder till Sverige försiggått. Nilsson FestdVard. 127 (1925). — jfr GALISIER-, KINES-IMPORT m. fl.
4) hästsport. importerad häst. SD(L) 1895, nr 141, s. 7. Grosshandlaren L:s vackra import, Merry Maid, reds af löjtnant S. Därs. 1899, nr 185, s. 5.
-FÖRBUD. SC 1: 102 (1820). Importförbud spelade under merkantilismen betydande roll inom handelspolitiken. 3NF (1929). —
-GODS. i sht arkeol.; jfr -STYCKE. AtlFinl. 28: 10 (1899). Som importgods från Italien torde dock ej dessa (brons-)yxor få betraktas. UpplFmT 6: 222 (1911). VFl. 1914, s. 94. —
-LISTA, r. l. f. förteckning över (till en hamn l. ett land) under viss tid importerade varor. Berlin Farm. 1: Förord II (1849). Efter det på 1630-talet adelns privilegier på tullfri import af socker m. m. upphörde, upprättades fullständiga importlistor för hvarje år. LAHT 1892, s. 12. —
-ORT. ort över vilken ett lands l. ett områdes import (över huvud taget l. av visst varuslag) går. KrigVAH 1881, s. 100. —
-PRIS, n. en importerad varas pris (motsatt: priset på samma vara producerad inom landet). SFS 1919, s. 1453. —
-REGLERING.
1) till 2. Importreglering, direkt statsingripande betr. importen i visst syfte, t. ex. för att gynna, resp. motverka, import, som staten finner särskilt betydelsefull, resp. onödig. BonnierKL 5: 1277 (1924).
-SIFFRA. tal som angiver omfånget av importen av en viss vara (på en viss plats) l. av ett lands totalimport; vanl. i pl. SD 1892, nr 325, s. 6. Sackarinförbrukningen inom landet är betydligt större än hvad importsiffrorna utvisa. LAHT 1911, s. 284. —
-STEGRING. —
-STYCKE. arkeol. fornsak som i forntiden importerats; jfr -GODS. Fornv. 1911, s. 62. Rig 1920, s. 89. —
-TULL. numera vanl. bl. ss. motsättning till: exporttull. Import-tullen för Zink (har) nu blifvit förhöjd. SPF 1824, s. 313. NordT 1926, s. 572. —
-VARA, r. l. f.
1) till 2: importerad vara; vara som i större utsträckning brukar importeras. SvT 1852, nr 16, s. 4. 2NF 12: 931 (1909).
2) till 3. Savoir vivre. God ton. Uttrycket är en importvara, likasom saken. SC 1: 1000 (1821). Jeanson (o. Rabe) 1: 1 (1927). —
-VÄRDE. JernkA 1826, 1: 211. Motionärerna framhålla huru viktigt det är, att vår handelsbalans förbättras genom minskande af import- men ökning af exportvärdena. SkogsvT 1906, s. 100. —
-ÖVERSKOTT~002, äv. ~200. den kvantitet l. det värde varmed ett lands osv. import i allm. l. i fråga om viss vara osv. överskjuter dess under motsv. tid skedda export. LAHT 1895, s. 286. Utrikeshandeln har för januari—oktober resulterat i ett importöverskott på 76,8 milj. kr. TT 1927, Allm. s. 6.
Spalt I 246 band 12, 1933