| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
INDRIVA in3~dri2va, v. -driver, -drev, -drivit, -driven; se för övr. DRIVA, v.2 vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Lind 1: 940 (1749)), -NING; -ARE (se avledn.); jfr INDRIFT.
I. tr.
1) driva l. köra l. fösa l. jaga (djur l. människa) in (ngnstädes). Lagförsl. 371 (c. 1606). Rätt som för-posterne voro indrefne, begynte man ifrån Skantzen Canonera. Nordberg C12 1: 865 (1740). Svinahjorden, i hvilken Jesus indref djeflarne. CLivijn (1803) hos Hjärne DagDrabbn. 48. Vi lägrade oss på gården, men indrefvos emot morgonen (i kojan) af ett åskväder med regn. Gosselman SAmer. 241 (1842). Inhägnader .., inom hvilka renarna indrifvas vid mjölkningen. NF 9: 768 (1885).
2) om storm, ström l. böljegång o. d.: driva l. föra (skepp, sjöfarande, gods, is, vatten o. d.) in (ngnstädes). G1R 4: 383 (1527). Falken (hade) legat vnder Dornbusch, dijt jndriffuen af motwäder och storm. AOxenstierna Bref 4: 515 (1648). Då vissa väder indrifva vatnet ifrån större siöar i trängre. Berch Hush. 117 (1747). Indrifves löst gods eller blifver på stranden uppkastadt. SPF 1831, s. 226. Holmberg Bohusl. 1: 94 (1842).
3) (i sht i fackspr.) hamra l. slå in (ngt i ngt); kila in (ngt); pressa in (ngt); i pass. äv.: (särsk. vid slag l. stöt o. d.) pressas l. tryckas in (i ngt). Dhe uprättade Sparwercket som af den häfftiga stormen indrefs på Wästra Gaaflen. VDR 1674, s. 262. Ju större rum ladet har att passera, ju starkare är dess verkan vid väftets indrifning. Ekenmark Hb. 37 (1820). Splittrorna af det sönderslagna glaset indrefvos i vänstra handen. Berzelius Själfbiogr. 51 (c. 1845). Brunius SkK 110 (1850). Indrifning af oljekitt, hampa, kautschuk eller äfven af blystycken mellan röränden och muffen. TT 1871, s. 373. En serie laxstjärtformiga tappar från den ena brädan indrifvas i motsvarande urtagningar i den andra. 2NF 26: 114 (1917). — särsk.
a) tekn. i fråga om drivet arbete. Miniatursk. 116 (1784). (Japanerna) förstå att med hammaren, i jernets yta, indrifva hela landskap med de finaste färgnyanser, frambragta medelst inläggningar af guld, silfver, koppar och andra metaller. MeddSlöjdF 1895, s. 147. Svärd från Särkland med i stålet indrifna jakt- och krigsscener. Ahrenberg StRätt 161 (1899).
b) (†) komma (ett utslag) att ”slå in” i kroppen; i pass. med intr. bet.: ”slå in”. Indrifven Skabb. Rosenstein BarnSjukd. 56 (1771). Indrifva ett utslag. Tholander Ordl. (c. 1875).
4) i sht bärgv. spränga l. gräva (stoll, ort, tunnel o. d.) in (i bärg l. jordlager). OxBr. 11: 117 (1643). Vestra ändan af grufvan, hvarest en ort är indrifven. NoraskogArk. 4: 255 (1730). NF 16: 939 (1892; i fråga om tunnelbygge). 5SvGeolU 6: 97 (1915).
5) [jfr DRIVA, v. 11] kem. o. metall. indunsta; särsk. i förb. indriva (ngt) till torrhet. JernkA 1860, s. 8. Lösningen indrifves till torrhet. Därs. 1909, s. 109.
7) med avs. på skatt l. pålaga, skuldfordran o. d., i krigstid äv. kontribution l. rekvisition: utkräva o. uppbära (skatt osv.), driva in; särsk.: uttaga (en fordran, skatt l. skatterestantier) exekutivt gm myndighets försorg. Lämna en förfallen skuldsedel till indrivning. VDAkt. 1696, nr 138. Att EKM:s och cronones räntor och revenuer måge oförsummeligen indrifvas. 2RA 1: 41 (1719). Indrifvande af reqvisitioner (i fält). Tingsten AnvTakt. 134 (1887). Ansvaret för uppbördens verkställande och levererande samt resters indrifning .. åligger kronofogden. SFS 1908, nr 63, s. 4.
II. intr.
1) (†) ströva in, under sitt kringströvande komma in (ngnstädes). (Klockaren) bör .. tilse, at Dödgräfvaren håller Kyrkogården fri från kreaturs indrifvande. PH 5: 3124 (1751).
2) om fartyg l. fartygsbesättning, vrakgods, is o. d.: (av storm l. ström l. böljegång) föras in (ngnstädes). ALewenhaupt (1712) hos Loenbom Stenbock 3: 298. Utan hopp om räddning, finner då (dvs. vid västanstorm) den seglare, som hit (i bohuslänska skärgården) indrifver, sin graf. Holmberg Bohusl. 2: 8 (1843). Mycken is (har) indrifvit från sjön på redden. SD(L) 1896, nr 558, s. 12.
3) om rägn, snö, flygsand o. d.: yra in (ngnstädes); förr äv. om vind: fara l. blåsa in. När Väst-Sunnan vädret .. indrifver i Motalavijken. Tiselius Vätter 1: 91 (1723). Ett ovanligt snöfall, som indref genom det öfverallt otäta taket. VetAH 1815, s. 202. Flygsandens .. indrifvande från stranden. TT 1893, Byggn. s. 9.
Spalt I 379 band 12, 1933