Publicerad 1933   Lämna synpunkter
INEGAL in1ega4l, adj.; adv. -T.
Etymologi
[liksom t. inegal av fr. inégal, av in- (se IN-, pref.2) o. égal (se EGAL)]
(numera knappast br.) ojämn (i eg. o. bildl. anv.); olikformig; olika, olikställd. Sahlstedt (1769). (Trädgårdens) inegala terrain. Palmstedt Resedagb. 156 (1780). (Författaren) är förmycket inegal i sin styl. Porthan BrefSamt. 1: 250 (1800). Dalin (1852).
Avledn.: INEGALITET, r. l. f. Anm. Förr användes icke sällan den fr. formen: Een inegalité emellan stånden. RARP 15: 27 (1686). Swedberg Schibb. 277 (1716). Ekbohrn (1868). [jfr t. inegalität, fr. inégalité] (numera knappast br.) ojämnhet; olikformighet; olikhet, olikställdhet. (Kongl. Maj:t) hade medel och anledning nogh, att öfwa Undersåtherne til Seglation och Commercier, uthom denne gifne förmohn och inægalitet i Tullen. Stiernman Com. 3: 409 (1666). (Tidvattnets) dagliga inegalitet, det vill säga .. olikheten mellan samma dags tvenne floder. Selander ÅrsbVetA 1837—41, s. 78. Ekbohrn (1904).

 

Spalt I 394 band 12, 1933

Webbansvarig