| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
INFEKTION in1fäkʃω4n, äv. -fek-, r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
1) (†) till INFEKTERA 1 o. INFICIERA 2: (skadegörelse gm) dålig luft, fukt o. d.; äv.: stank. För .. Damber och infectioner (skydda) höga lofft eller Böningar, Sädhen bettre .. än the låge (förvaringsrummen). Risingh LandB 32 (1671). Ekbohrn (1868).
2) till INFEKTERA 2 o. INFICIERA 3: nedsmittning; konkretare: smitta; förr i sht om sådan smitta som ansågs förmedlas gm luft l. vatten, numera bl. om smitta framkallad av växt- l. djurmikroorganismer (bakterier); äv.: sjukdom(s-tillstånd) som framkallats av nedsmittning. Gvdh beware wår Armee för thenne (dvs. pesten) och annor infection. NAv. 29/5 1656, nr 1, s. 3. SthmStadsord. 2: 17 (1682). Lundberg HusdjSj. 68 (1868). (Meningiten) börjar som en allmän infektion med feber, frysningar, huvudvärk och ibland kräkningar. Pettersson Bakt. 137 (1926). — jfr BAKTERIE-, BLOD-, DIFTERI-, KONTAKT-, LUFT-, SEKUNDÄR-, SJÄLV-INFEKTION m. fl. — särsk.
a) växtbiol. till INFEKTERA 2 b, INFICIERA 3 slutet. Jord, som gjordes ofruktbar genom sterilisering och derefter antingen skyddades från infektion, eller afsigtligt inficierades. MosskT 1893, s. 50. LAHT 1896, s. 245. Inom hela Tornedalen .. har denna infektion af kornåkrarne (dvs. ”åkersjukan”) varit mycket utbredd. Hellström NorrlJordbr. 384 (1917). — jfr NEMATOD-, SVAMP-INFEKTION.
b) mer l. mindre bildl. Psykisk infektion. VerdS 152: 31 (1907). Den bolsjevikiska infektionen. NDA(A) 1929, nr 209, s. 3.
1) till 2.
a) om lokalitet (land, stad, hus o. d.) där smitta har sitt centrum o. från vilken den utbreder sig; jfr HÄRD, sbst.1 4. LärovKomBet. 1884 —85, III. 1: 445. Ribbing LUPr. 31/1 1905, s. 19.
b) om ställe i organismen där en infektion har sin utgångspunkt; jfr HÄRD, sbst.1 4 b. 2NF 25: 118 (1916).
2) växtbiol. till 2 a; jfr -HÄRD 1 b. Antingen utbreder sig .. (myceliet) från den ursprungliga infektionshärden åt sidorna .. eller också (osv.). SkogsvT 1912, Fackupps. s. 320. —
-LÄRA(N), r. l. f. (i fackspr.) Blick på den parasitära infektionslärans nuvarande ståndpunkt. Hygiea 1880, s. 571 (rubrik). FinLäkSH 1899, s. 883 (i rubrik). —
-PORT. i sht med. Sundberg Mikroorg. 151 (1895). Infektionsporten, d. v. s. det ställe där smittämnet .. gör sitt inträde i kroppen, är (vid stelkramp) alltid ett sår. Henricsson Hund. 118 (1923). —
-SJUKDOM~20 l. ~02. sjukdom som uppkommit gm infektion; numera bl. om sådan sjukdom som framkallas av o. sprides gm växt- l. djurmikroorganismer. Akuta, kroniska infektionssjukdomar. Uhrström Hemläk. 183 (1879). Flodström SvFolk 98 (1918). —
-ÄMNE. eg. o. urspr. benämning på de ämnen som ansågos framkalla o. sprida smittsamma sjukdomar; numera bl. om de vid smittsamma sjukdomar värksamma, sjukdomsalstrande och sjukdomsspridande mikroorganismerna (o. deras gifter). Bergman Folksj. 281 (1877). Prof. H. höll föredrag om infektionsämnenas natur af mikroorganismer. BotN 1883, s. 107. Petrén EpidSj. 16 (1926).
Spalt I 417 band 12, 1933