| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
-FLÖDA. [fsv. inflödha] om vattenmassa: strömma l. (ymnigt) rinna in (ngnstädes); ofta om inström. Rudbeck Atl. 1: 173 (1679). Det i Mälaren vid uppsjö inflödande saltvattnet. SD 1899, nr 574, s. 5. särsk. i oeg. l. bildl. anv. Frey 1843, s. 412. Ur ”lifvets Andes lag” inflödar i det efter hjälp ropande hjärtat nåd och kraft. Rudin OrdUngd. 3: 122 (1903). särsk.
b) (föga br.) om pänningmedel: inflyta i riklig mängd. Alla Werldennes Skattar flyta til Rom, och inflöda vthi Påwens Skattekammar. Laurelius Alb. 324 (1663). —
1) (mindre br.) in- l. tillströmmande (av en vattenmassa); tillopp. Sjöar .., som kunna, nu, af inflöd på sina orter, stiga, nu af brist theraf .. sänkas och aftaga. SvMerc. IV. 1: 411 (1758). TurHb. 1: 94 (1894). särsk.
a) om ett vattendrags (en bäcks, en flods osv.) inströmmande i en flod, i en sjö l. i havet; särsk. konkret om den plats där ett vattendrag på detta sätt utgjuter sitt vatten i ett annat: utlopp. Serenius (1734; under influx). Palmblad LbGeogr. 55 (1835). Strax .. (söder) om Ketojokis inflöde i Ounasjoki. Fennia 36: 400 (1915).
b) oeg., i fråga om luftens rörelse i atmosfären. Hildebrandsson Buchan 164 (1874). Ymer 1898, s. 245.
c) bildl. Ett beständigt inflöde (till Frankrike) af de reformerta republikanernas politiska meningar från .. Geneve. Geijer I. 1: 115 (1818).
2) [efter lat. influxus] (†) invärkan som enligt astrologien himlakropparna utöva på förhållandena på jorden; jfr INFLOTT, INFLUENS 1, INFLUSS 1. (Nejlike-)Fröet måste man såå .. åtta dagar för full Månad, på thet fröet må .. af thess Inflöde få krafft at frambära dubbla blommor. Ahlich 43 (1722). —
-FODRA, v.1, -ing. (-fodra 1877 osv. -fordra 1848—1895) [jfr d. indfo(d)re; till FODRA, v.2] (i fackspr.) förse (ngt) med (invändigt) foder (se FODER, sbst.2), fodra (se FODRA, v.2).
a) motsv. FODER, sbst.2 3 d: fodra (se FODRA, v.2 1); särsk. metall. om beklädande av en härds l. ugns inre väggar med ett lager av oftast eldfast murvärk; ss. vbalsbst. -ing oftast konkret (i sht metall. om härd- l. ugnsfoder). Fryxell Ber. 15: 101 (1848). Basisk infodring (i bessemer- o. martinugnar). NordT 1896, s. 354. Hålet för pistonstången är infodradt med en stålring. TT 1899, M. s. 24. Rännan för linan (på vissa linskivor är) infodrad med ekträ. Därs. 1901, Allm. s. 148. Två vedbodar, stolpade och infodrade med bräder. PT 1910, nr 258 B, s. 2. jfr KVARN-, SLAGG-INFODRING m. fl.
b) motsv. FODER, sbst.2 4, o. FODRA, v.2 2. Pälssömmerska, med full vana vid infodring av muffar o. kragar. DN 1915, nr 286 A, s. 15. Ofta infodrades (lamp-)skärmen med skärt silkespapper. Linder Tid. 32 (1924).
-material,
-tegel m. fl. —
1) insätta l. inpassa (ngt i ngt, i sht i en motsvarande hålighet l. urtagning) på sådant sätt att det sitter fast; ss. vbalsbst. -ning äv. konkret, stundom: fog (se FOG, sbst.2 1). Linc. (1640; under injungo). Husen har folket (på Öland) i sednare tider begynt bygga med infogningar utan knutar. Linné Öl. 74 (1745). Ollonet sitter med sin nedre ände infogadt i ett hårdt foder. LfF 1899, s. 285. särsk.
a) (†) vidlägga, ss. bilaga bifoga. Öfwergaf S: Larss Grubbe detta infogede bref till samptl: Ridderschapet. RARP 2: 76 (1634).
b) i fråga om skriftlig l. muntlig framställning: införa l. inskjuta l. inflicka (ngt); äv.: (i ett visst sammanhang) anföra l. komma med (ngt). Många .. thens helgha Andes Witnesbörder .. (äro) för thenskuld icke infogade (i detta värk), at man förnam them vptagha mykit rum. Phrygius HimLif. B 2 a (1615). Ty underlåter iag icke ännu här medh undertiensteligen att infoga dhet iag (osv.). VDAkt. 1688, nr 340. Berg Spanskt 7 (1915).
c) bildl.; särsk.: inpassa (ngn l. ngt i en omgivning l. i ett större sammanhang); äv.: anpassa (ngn l. ngt så att den l. det ”går in” i en omgivning osv.). PPGothus Und. I 7 a (1590). Med ett friskt motoriskt system, som lätt låter inöva sig till skilda färdigheter, är .. (människan) väl infogad i verkligheten. Landquist Fröding 3 (1916). Det är vanskligt att avgöra, om .. (ungdomslagen på andra orter) en gång varit på samma sätt som de skånska infogade i byalagets organisation. Nilsson FestdVard. 72 (1925). särsk. refl.: passa in l. ”gå in” (i en omgivning osv.). Rydberg Myt. 1: 584 (1886). Jag skall .. med några ord vidröra, huru dessa nya uppfattningar infoga sig i den historiska utvecklingen. Bjerre Själsläk. 94 (1914).
2) (†) skaffa in (ngn ngnstädes); inspärra (ngn); jfr FOGA 16. Slijke äländige och hufwud yhre menniskior böre på slijke rum (dvs. hospitalet) infogas. VDAkt. 1694, nr 152.
3) (†) refl. om person: förfoga sig l. begiva sig in (ngnstädes); jfr FOGA 17. UrkFinlÖ I. 2: 22 (1597).
Spalt I 439 band 12, 1933