Publicerad 1933   Lämna synpunkter
INKOLLEGIAL in1kole1gia4l, äv. iŋ1-, l. 010—, adj. -are. adv. -T.
Etymologi
[jfr t. inkollegial; av IN-, pref.2, o. KOLLEGIAL]
som brister i hänsyn mot sina kolleger, okollegial, okamratlig. Ahrenberg Männ. 2: 150 (1907). Östergren (1929).
Avledn.: INKOLLEGIALITET, r. [jfr t. inkollegialität] sbst. till INKOLLEGIAL.

 

Spalt I 578 band 12, 1933

Webbansvarig