Publicerad 1933   Lämna synpunkter
INKUBATION in1kubatʃω4n, äv. iŋ1-, äv. -kɯb-, l. 01—, l. -aʃ-, r. (l. f.); best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =.
Etymologi
[jfr t. inkubation, eng. o. fr. incubation; av lat. incubatio (gen. -ōnis), ruvning (av ägg), av in- (se IN-, pref.1) o. cubare, ligga]
med. o. veter. utveckling(en) av en smittosam sjukdom från den tid då smittämnet inkommit i kroppen till dess de första sjukdomstecknen visa sig; äv.: inkubationsstadium, inkubationstid. Tholander Ordl. (c. 1875). Inkubationens .. långvarighet vid frossa. Bergman Folksj. 263 (1877). Östergren (1929).
Ssgr (med. o. veter.): INKUBATIONS-STADIUM. NF 7: 677 (1883). Petrén EpidSj. 152 (1926). —
-TID. Huss Typhus 100 (1855). Petrén EpidSj. 17 (1926). särsk.
a) i överförd anv., i fråga om växt. LAHT 1896, s. 252.
b) bildl. Thyrén StrafflRef. 1: 88 (1910). En ekonomisk kris har liksom en smittosam sjukdom sin inkubationstid. Fogelqvist ResRot 12 (1926).

 

Spalt I 603 band 12, 1933

Webbansvarig