Publicerad 1933   Lämna synpunkter
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
IN-KYFFAD, p. adj. (vard.) inhyst l. boende i en liten o. trång l. dålig bostad (ett kyffe). Zedritz 3: 149 (c. 1855). En .. välbärgad lantbrukarefamilj, som bodde inkyffad i tre små rum. Åkerhielm Webster MFiende 59 (1927). —
-KÅNKA, -ning (föga br., Östergren (1928)). kånka in; numera nästan bl. (vard., mindre br.) i p. pr. Dalin 1: 761 (1852). Hon (kom) inkånkande i salen med en fyld vattenbalja. Lundquist Prof. 2: 5 (1886). Östergren (1928). (†) med obj.: med ansträngning bära (ngt) in. Mina betjenter inkånkade packlåren i rummet. Kullberg Mem. 2: 82 (1835). —
-KÄLLRA, se INTJÄLLRA. —
-KÄNNA, -ing (Östergren (1928)). [efter t. sich einfühlen] (i skriftspr., mindre br.) refl.: med känslan tränga in (i ngt) o. komma till omedelbar förståelse därav. (Frödings) förmåga att ögonblickligen inkänna sig i de känsloföreteelser, som utgjorde grundlaget för de iakttagna människornas uppträdande och handlande. Svenson FrödingDiktn. 37 (1916). Gertrud Liljas styrka som novellist är det subjektiva inkännandet. AÖsterling i SvD(A) 1930, nr 305, s. 5. —
-KÄTTA. (vard., numera föga br.) instänga i kätte; i sht i p. pf.; äv. bildl.; jfr INNEKÄTTAD. HB 2: 342 (1598; bildl.). Karantänmästarn satt inkättad i sin vik. Strindberg Fagerv. 124 (1902). DN(A) 1924, nr 50, s. 4 (bildl.).

 

Spalt I 609 band 12, 1933

Webbansvarig