Publicerad 1933   Lämna synpunkter
INKÖP in3~ɟø2p, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[jfr mnt. inkop, t. einkauf]
vbalsbst. till INKÖPA.
1) till INKÖPA 1: inköpande, köp. Göra (stora) inköp. Göra sina inköp av specerier hos N. N. Inköp av (förr äv. på) ngt. G1R 11: 333 (1537). Ther ähr storligen behoff inköp opå fijsk till Stocholm slottz .. behoff. Därs. 24: 393 (1554). Inköpet af en tunna lax. Dalin Arg. 1: 37 (1733, 1754). Den till inköp inom länet fastställda kvantiteten (av vårsäd). SvD(A) 1917, nr 53, s. 7. Linder Tid. 51 (1924). — jfr BOK-, KOL-, KREATURS-, MARK-, SPANNMÅLS-, SPRIT-, STATS-, VED-INKÖP m. fl. — särsk.
a) med objektiv gen.; numera nästan bl. med gen. av pron. RARP 1: 166 (1632). Om Biens transporterande, inköp och flyttande. Fischerström 1: 672 (1779). Den jättefonograf, till hvars inköp aftonens inkomst skulle användas. Grebst Året 145 (1913).
b) i uttr. ngt kostar (så l. så mycket) i inköp, förr äv. i inköpet, ngt kostar (så l. så mycket) vid inköpet därav; jfr 3. Sahlstedt (1773: i inköpet). Weste (1807: i inköp). Smedman Kont. 1: 19 (1872).
2) till INKÖPA 1, konkret: inköpt vara. Dalin (1852). Inköpen i boden äro hemskickade. Sundén (1885). Lagerlöf Holg. 2: 228 (1907). jfr (†): (Sv.) Inköp .. (lat.) provisio rerum emendarum. Sahlstedt (1757).
3) (†) till INKÖPA 1: pris som vara betingar vid inköpandet, inköpspris; äv. allmännare: pris. RP 4: 88 (1634). Här i landet är ett dyrt och hårdt inkiöp på all ting. VDAkt. 1717, nr 251. Ingen kopparslagare har velat betala dem (dvs. tackjärnspannorna) efter deras halfva inköp. JournLTh. 1813, nr 64, s. 4.
4) spelt. till INKÖPA 2 b. HbiblSällsk. 2: 141 (1839). Hagdahl DBäst. 294 (1885).
Ssgr (till 1): INKÖPS-ANSLAG~02 l. ~20. (i fackspr.) anslag för inköp till bibliotek l. museum o. d.; jfr ANSLAG 17. Förhöjning af inköpsanslaget å Nationalmusei stat. BtRiksdP 1872, I. 1: nr 1, Bil. 7, s. 24. —
-AVDELNING~020. handel. i sht vid större industriföretag o. d.: särskild avdelning som har hand om inköp av förnödenheter, råvaror o. d. SvD(A) 1917, nr 8, s. 15. NoK 10: 57 (1922). —
-BERÄTTIGAD, p. adj. berättigad att göra inköp. SFS 1918, s. 3150 (i fråga om inköp av sprit). —
-BEVIS. bevis (se d. o. 3) som berättigar ngn att inköpa spritdrycker. SFS 1916, s. 230. —
-BOK; pl. -böcker. i sht handel. bok som föres över inköpta varor o. d. Åstrand (1855). Ramstedt BokförGr. 40 (1915). —
-CHEF. i sht handel. i sht vid större industri- l. handelsföretag: person som har hand om inköpen. SD 1915, nr 294, s. 14. —
-FÖRENING. särsk. om ekonomisk förening till främjande av medlemmarnas intressen gm gemensamt (o. därför billigare) inköp av livsmedel l. andra förnödenheter. Inköpsföreningar för lifsförnödenheter och råämnen. VRydberg i GHT 1870, nr 160, s. 3. 2NF 36: 1163 (1924). —
-KONTOR. handel. jfr -AVDELNING. SvD(A) 1920, nr 60, s. 2. —
-KORT, n. (under kristiden under världskrigets senare skede användt) kort som berättigade till inköp av vissa varor. SvD(A) 1916, nr 4, s. 5. —
-KÄLLA. bildl.: affär o. d. där ngn gör l. kan göra sina inköp. GHT 1898, nr 233 A, s. 1. Inköpskällor inom kortvaru-, manufaktur- och sko-branschen. SD 1915, nr 294, s. 14. —
-LAND; pl. -länder. i sht handel. land varifrån en vara inköpes l. kan l. brukar inköpas. Det var egentligen vete, som kunde importeras (till Sv.), med Nordamerika som det förnämsta inköpslandet. Hildebrand HbFolkhush. 12 (1917). SFS 1925, s. 139. —
-NÄMND, r. l. f. (i fackspr.) nämnd som har hand om inköp till bibliotek l. museum o. d. Till ledamöter och suppleanter i inköpsnämnden (valdes): professor Qvarnström (m. fl.). AB 1865, nr 31, s. 2 (i fråga om konstförening). (Stiftsbiblioteket i Linköping) står .. under öfverinseende af domkapitlet, som för bokinköpen utser en särskild inköpsnämd. PedT 1904, s. 100. —
-PRIS, n. i sht handel. pris för vilket ngt inköpts. Sälja till inköpspris, förr äv. efter inköpspriset. Berch Hush. 255 (1747). Varan säljes efter inköps priset. Sahlstedt (1773). Ackvisitionskatalog, hvari nyförvärfvade böcker och handskrifter med utsatt inköpspris .. upptagas. SFS 1905, nr 6, s. 45 (i fråga om lärovärksbibliotek). Ramstedt BokförGr. 8 (1915). —
-RÄKNING. handel. räkning på inköpta varor; särsk. om räkning som kommissionär sänder sin kommittent å för dennes räkning inköpta varor. VRP 1717, s. 248. GeberHandelslex. (1927). —
-RÄTT, r. l. m. rätt att inköpa ngt. SFS 1919, s. 445 (i fråga om rätt till inköp av spritdrycker). särsk. (†) med bestämning inledd av prep. av. Han hade .. förbehållit sig inköpsrätt af all den koppar, som de kunde tillverka. 2VittAH 24: 283 (1860, 1864). —
-SUMMA. summa för vilken ngt inköpes l. ininköpts. Porthan BrefCalonius 230 (1795). Skeppets inköpssumma. SC 1: 364 (1820). 2NF 24: 164 (1916). —
-TILLSTÅND~02 l. ~20. tillstånd till inköp av viss vara. SFS 1918, s. 344. Rödsprit .. försäljes numera utan inköpstillstånd. UNT 1930, nr 10498, s. 12. —
-VÄRDE. (i fackspr.) en varas o. d. inköpspris. GHT 1895, nr 274 A, s. 3. LD 1909, nr 162, s. 2.

 

Spalt I 610 band 12, 1933

Webbansvarig