| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
-PÄNSLA, -ing. (i fackspr.) gm pänsling instryka (ett ämne i l. på ngt) l. bestryka (ngt med visst ämne) i syfte att detta skall intränga i det bestrukna föremålet. (Kokainet) är .. fördelaktigt till inpensling kring tanden vid en mängd tillfällen. SkandTTandläk. 1887, s. 74. LbKir. 2: 170 (1922). —
-RADA. (i Finl.) lägga l. ställa in (ngt) i rad. I .. (tjärbåtarna) äro tjärtunnorna inradade liggande två i bredd på bottnet. Ramsay VägvFinl. 358 (1895). Grotenfelt LandtbrFinl. 184 (1896). —
-RAGLA. raglande komma in, ragla in; nästan bl. i p. pr. Komma inraglande. SvTyHlex. (1851, 1872). —
-RAMA, -ning. rama in.
1) infatta l. insätta (ngt) i ram; äv. bildl. I bref och noveller inramade skaldetaflor. Atterbom i SvLittFT 1835, sp. 401. Glasplåtar .. inramades i ”passepartouts”. TT 1873, s. 211. Flodström SvFolk 226 (1918). särsk.
a) mil. med flygelanslutning o. i sidled gruppera ett truppförband mellan tvenne andra; särsk. i p. pf. KrigVAT 1921, s. 241. Vid inramat truppförband är reservens plats i allmänhet bakom truppförbandets mitt. FörslFälttjRegl. 1928, 2: 13.
b) ss. vbalsbst. -ning i konkret anv.: det varmed ngt är inramat l. omgivet; ram; stundom äv. anslutande sig till 2. Scholander 3: 8 (c. 1870). Han gifver ofta sina ämnen en halft novellistisk inramning. OoB 1892, s. 178. Friesen (o. Grape) CodArg. 11 (1928).
2) med saksubj.: utgöra en ram omkring (ngt); vanl. bildl. Scholander 3: 36 (c. 1870). Det rika, ljusa skägg, som inramade hela ansiktet. Lundegård Stormf. 6 (1893). Förträffliga små naturskildringar inrama händelserna. SDS 1904, nr 330 A, s. 1. —
-RAMLA. ramla in.
1) om (del av) byggnad: störta in, rasa; äv. bildl.; jfr FALLA IN 2. Geijer I. 4: 368 (1838; bildl.). Hans källare är inramlad, hans kök förbrändt. Bååth WagnerS 1: 17 (1903).
2) (vard.) komma in vacklande, komma hastigt infarande. Komma inramlande. I detta ögonblick inramlade en .. av sinnesrörelser fullkomligt bortkollrad man. Essén KessGen. 275 (1915). —
-RAMMA, -ramning.
1) metall. instampa (en massa av kvarts o. eldfast lera l. annan eldhärdig blandning) till en eldfast infodring i en smältugn; på detta sätt förse (en smältugn) med dylik infodring. JernkA 1851, s. 105. Därs. 1854, s. 80. Den med tjära blandade dolomitmassan inrammades med varma rammar lager på lager. Därs. 1889, s. 252. NoraskogArk. 6: 153 (1928).
2) tekn. vid gjutning av järn: packa (formsand omkring l. inuti formflaska); omgiva (formflaska) med inpackad formsand. Sand inrammas både inuti och utomkring modellen. TT 1871, s. 14. Då .. (formflaskan) blifvit inrammad med formsand, vrides modellen fram och åter med en handvef. Därs. s. 187. Därs. 1902, M. s. 124.
-RANGERA, -ing. inordna l. insätta (ngn l. ngt bland personer l. föremål osv., i en kår l. kategori l. ett system o. d.), rangera in; äv. refl.; äv. bildl.: hänföra, medräkna (ngn l. ngt till resp. i en grupp l. kategori osv.). De smärre (tyska) staternas krigsfolk är inrangeradt i de preussiska armékorpserna. Svedelius Statsk. 2: 333 (1868). Jag kunde inte låta inrangera mig i något parti. Lundegård Prins. 223 (1889). Geografien såsom vetenskap är att inrangera bland de naturvetenskapliga disciplinerna. Verd. 1890, s. 178. SvTidskr. 1931, s. 254. —
-RAPA. (enst., †) draga in luft i strupen med ett ljud som liknar rapning. Linc. (1640; under irructo). —
-RAPPORTERA, -ing. inlämna rapport om (ngt), rapportera (in); äv. allmännare: inberätta. Brigad-Chefen .. har till Generalen .. Klingspor inrapporterat .., att fienden .. inryckt i Savolax. DA 1808, nr 64, s. 1. Domkapitlet inrapporterade .. till regeringen Knutby församlings .. beteende. Lundström LPGothus 3: 116 (1898). SvD(A) 1932, nr 110, s. 3. —
-RASA. rasa l. störta in; särsk. om byggnad l. vägg o. d. (l. del därav). NoraskogArk. 4: 109 (1702). Brunnen (var) inrasad. Topelius Fält. 4: 61 (1864). Cederschiöld Riehl 2: 4 (1878).
Spalt I 729 band 12, 1933