| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
1) tr.: utsätta (ngt l. ngn) för grundlig påvärkan av rök, låta rök genomtränga o. bita sig fast i (ngt), röka in; äv. i fråga om tobaksrökning. Agrell Maroco 2: 378 (1800, 1807; oeg.). Riorna äro .. anordnade för .. frönas torkning och inrökning. Grotenfelt LandtbrFinl. 29 (1896). Ett sådant där gammalt inrökt herrum. Procopé Insp. 51 (1915). Laurin 1Minn. 209 (1929). särsk. övergående i bet.: gm rökning preparera (tobakspipa o. d.) för användning. En väl inrökt tobakspipa.
2) intr., i fråga om spis l. kakelugn: ryka in; bl. i p. pr. o. ss. vbalsbst. -ning. VetAH 1739, s. 77. För inrökning brukas (i Amsterdam) mycket hattar af trä som vända sig efter vädret. Palmstedt Resedagb. 169 (1780). 2NF 22: 1384 (1915). HbSkogstekn. 214 (1922). —
-RÖRA, -ning. under omrörning inblanda (ngt i ngt); ofta med av prep. i, (uti), förr äv. med inledd bestämning. RelCur. 112 (1682). Slå sönder de andra twå Äggen, det ena effter det andra, att de så mycket bättre må kunna inröras uthi denna Blandning. Rålamb 14: 111 (1690). I denna fåra slås vatten, hvarefter stybbe nedharkas och inröres med vattnet, att (osv.). Svedelius Koln. 90 (1872). 2NF 28: 46 (1918). —
-RÖRNING, sbst.2 byggn. beklädande av tak l. vägg med vassrör ss. underlag för puts, rörning. Den finare (järn-) tråden nyttjas vid inrörning af tak och väggar, som skola gipsas. Stål Byggn. 1: 85 (1834). —
-RÖSA, -ning. kam. gm rösning avskilja (jordområde); särsk.: gm rösning avskilja (odlad l. odlingsbar jord från icke odlingsbar sådan), avskilja (mark) för odling. VgFmT I. 6—7: 50 (1755). Östergren (1929).
Ssg: inrösnings-jord. kam. jord som vid skifte avdelas ss. odlad l. odlingsbar; motsatt: avrösningsjord. Geijer I. 7: 251 (1829). SFS 1926, s. 590. SvUppslB (1932). —
-RÖSTA, -ning. gm omröstning intaga (ngn) i en förening o. d., rösta in, invälja; stundom: gm sin(a) röst(er) genomdriva (ngns) inväljande i en parlamentarisk församling. Den baron Stjerneld som inröstades (i Sv. Akademien) lär hafva ett stort anseende i Diplomatiken. Tegnér (WB) 3: 452 (1821). På platser, där de (dvs. svensk-amerikanerna) äro numeriskt öfverlägsna, ha de .. vid valen inröstat sina kandidater. 2NF 27: 1016 (1918). Två nya kamrater inröstades. Norrskensfl. 1927, nr 152, s. 3. —
-SAGA. [efter mnt. insage] (numera knappast br.) invändning, inkast, gensaga, protest; förr stundom närmande sig bet.: förbehåll; ofta med bestämning inledd av prep. emot (l. däremot svarande adv.), förr äv. (ut)i, betecknande föremålet för gensagan l. invändningen. OPetri Tb. 83 (1525; uppl. 1929). Ther vppå .. skulle .. Konung Gustaff, strax vthan någhon Insaga, öffuerantwarda .. Konung Fredrich, Blekingh medh Rottneby. Tegel G1 1: 91 (1622). (Landtmarskalken begärde att adeln skulle säga) Om dhe någre widere insagor hade vthj besluthet. RARP 1: 125 (1630). Hildebrand Statsförf. 339 (1896). Häremot har min vän (N. N.) .. gjort insaga. Almquist Nordlund 42 (1919). —
-SAGAN, f. [sidoform till -SAGA, uppkommen gm inflytande från vbalsbst. på -an] (†) = -SAGA. G1R 9: 28 (1534). SkrGbgJub. 6: 545 (1620).
Spalt I 769 band 12, 1933