| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
INSEENDE in3~se2ende, n.; best. -et.
1) (mera tillf.) till INSE 1: insyn. (En byggmästare bör veta) Huruvida en Naboe kan tillåtas at hafva Inseende i Grannarnes öpne Gård. Carlberg SthmArchitCont. H 2 a (1740). Skyddad mot inseende. Östergren (1929).
2) (†) till INSE 1 b: inblick, insikt. Lagerström Bunyan 1: 203 (1727). At sjelf kunna få therigenom grundeligit inseende uti thet, som till informationen hörer. VDAkt. 1749, nr 174. Det omedelbara inseendet i hans (dvs. Petrus’) väsens egendomlighet. Melin JesuL 2: 121 (1843).
3) (i skriftspr.) till INSE 2: tillsyn, uppsikt, inspektion, överinseende; förr äv. övergående i bet.: ledning; numera nästan bl. dels med bestämning inledd av prep. över, dels i uttr. under ngns inseende l. under inseende av ngn; förr ofta med attribut angivande beskaffenheten av tillsynen l. uppsikten, ss. sträng, skarp, noga o. d. Ett skarpt inseende. Schroderus Comenius 728 (1639; t. texten: Auffsicht). Afgudahofwetz Föreståndare .. skulle hafwa inseende öfwer Afgudaoffrandet. Peringskiöld Hkr. 1: 2 (1697). Tyska Kriget fortsattes med en oförväntad framgång, under Riks-Cantsleren Grefve Axel Oxenstiernas inseende. Regnér Begr. 173 (1793; uppl. 1803, 1813: direction). Ett par förmögna ynglingar, som stått under Billbergs inseende. Franzén Minnest. 2: 15 (1822). Landtbruksstyrelsen tillkommer att utöfva inseendet öfver afvelscentra. SFS 1908, nr 58, s. 6. Enskild mellanskola, .. som genom särskilt beslut av Kungl. Maj:t ställts under skolöverstyrelsens omedelbara inseende. Därs. 1920, s. 1052. — jfr FÖRMYNDAR-, ÖVER-INSEENDE. — särsk.
a) (†) i förb. med bestämning inledd av prep. (p)å l. med l. (ut)i l. om l. med motsv. adv. HFinlH 1: 235 (1541: ther .. uti). At han medh sine tienare skall hafva ett inseende, så at the (osv.). G1R 23: 136 (1552). SthmStadsord. 1: 16 (1627: therom). BB 10: 8 (Lag 1734: ther .. å). (Drängen) har inseende på mina gångkläder. CFMennander (1770) i MoB 3: 101. Sahlstedt (1773).
b) (†) med objektiv gen. Bullernæsius Lögn. e 4 b (1619). (Till domkapitlet hör) Gymnasiers, Scholars och Hospitalers inseende (m. m.). KOF II. 2: 451 (c. 1655).
c) (†) i förb. med att-sats l. indirekt frågesats. Trolle DonBr. 28/1 1610. Befalte H:s Excellens, att Consistorium noga inseende hafver huru en godh Spijsmästare (vid kommunitetet i Uppsala) bekommes. Rudbeck Bref 17 (1662).
d) (†) i uttr. bära l. hålla inseende över ngt l. ngn, hålla uppsikt över ngt l. ngn, vaka över ngt; bevaka inseendet över ngt, hava tillsynen över ngt. L. Paulinus Gothus ThesCat. 54 (1631). Han (har) nästan allena bevakat inseendet öfver Academie trägården. Linné Bref I. 1: 88 (1763). Hållen det strängaste inseende öfver rättvisans jämna gång. Fischerström Tal 160 (1769).
4) (numera bl. tillf.) till INSE 3: handling(en) l. förhållande(t) att inse l. fatta l. förstå ngt, insikt (i ngt); förr äv. med objektiv gen.; förr äv.: förstånd, uppfattning. Huru högst nödigt och angelägit det altså vara vil, at detta Handtvärkets (dvs. skomakeriets) Idkare .. varda skyddade och handhafde, utan rubbning vid deras Handtvärcks rättigheter; Det lärer icke undfalla Riksens Höglofl. Ständers högt uplyste inseende. UnderrTvistSkoarb. 1765, s. 9. Att blotta betraktandet af verlden och lifvet är tillräckligt för menniskan till sanningens inseende. Runeberg 6: 351 (1838). Boström Propæd. 4 (1851). — särsk. (†) i uttr. efter (ngns) inseende, efter vad (ngn) förstår l. vet, efter (ngns) förstånd l. begrepp l. uppfattning. SRosén (1738) i KyrkohÅ 1912, MoA. s. 44. Linné Bref I. 2: 208 (1757).
Spalt I 775 band 12, 1933