| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
INSTEG in3~ste2g, n.; best. -et; pl. =.
1) (†) steg varmed ngn träder in (i l. inom ngt); äv. i uttr. få insteg (ngnstädes), få tillfälle att träda in (ngnstädes); anträffat bl. i bildl. anv. (jfr 3, 4). L. Paulinus Gothus ThesCat. 328 (1631). Hur litet fruktas då den stora Gudens hot, / När Satan insteg får i hiertat med sin fot. Kolmodin QvSp. 2: 226 (1750). Omoraliska eller haltlösa varelser .. dristade försöka et insteg inom det palats, som bör vara den yttersta fristaden för Förtjenst och Dygd. LBÄ 2—3: 55 (1797).
2) (†) fäkt. steg varmed man kommer motståndaren närmare in på livet. Porath Pal. 1: G 1 a (1693). Därs. I 2 a.
3) förhållandet att träda l. komma l. tränga in på ett område l. i ett land l. bland ett folk l. i en krets l. ett samfund, stundom äv. i ngns sinne l. ynnest o. d. (jfr 4); inträde, tillträde; numera nästan bl. i fråga om sak o. med bibegrepp av fäste l. spridning l. ökad bruklighet, övergående i bet.: fast fot, fast l. säker position, ”mark”, ”terräng”; i sht i uttr. få l. vinna insteg. På thet at en sådan Abus icke widare instegh winna må. SthmStadsord. 1: 60 (1637). Pestilentien fick insteg, herjade och ödade. Swedberg Dödst. 398 (1711). (M. G. de la Gardie) var .. den förste som .. feck insteg i (drottning) Christinas legera hjerta. HSH 9: 87 (c. 1740). En oricktighet, som tvärt emot förnuftet vunnit insteg och stadga. Sahlstedt CritSaml. 73 (1759). Äfven här (dvs. i Stensele) har Svenska språket börjat få insteg. Læstadius 1Journ. 237 (1831). Folkledarnes resonnemanger .. fingo nu lätt insteg i hans sinne. Cederschiöld Riehl 2: 61 (1878). På senaste tiden har s. k. växtmargarin fått stort insteg på svenska marknaden. VerdS 73: 15 (1911). — särsk.
a) (numera föga br.) i uttr. giva l. lämna (ngn l. ngt) insteg (i ngt l. ngnstädes) (jfr b), låta (ngn l. ngt) få komma in l. inträda (ngnstädes), giva l. skaffa (ngn) tillträde (till en krets o. d.), förr äv. dels: låta (ngn) komma in (i ett land o. d.) o. få fast fot där, dels: giva (ngn) inblick (i ngt); lämna l. giva insteg åt förhoppningar, misstankar o. d., giva rum åt l. börja hysa förhoppningar osv.; vinna insteg för ngt ngnstädes, bereda ngt inträde l. vinna ”gehör” för ngt ngnstädes. Gifven dem (dvs. de oredliga) intet insteg uti edra hemligaste rådslag. Ehrenadler Tel. 984 (1723). Kolmodin QvSp. 1: 51 (1732). Han skref .. förmaningar til alle Dannemarks undersåtare i Skåne, Halland (osv.) .. at .. välja Hertig Christian til Konung; men de hade nu redan lämnat Gref Christoffer .. insteg. Dalin Hist. III. 1: 266 (1761). (Hans) färdighet at härma alla personers målfören och later .. gaf honom insteg i hertig Carls hof. GJEhrensvärd Dagb. 1: 12 (1776). Det torde vara svårt att i Spanien och Portugal vinna insteg för till och med de enklaste emancipationsideer. Vising Span. 32 (1911). Östergren (1929).
b) (†) inträde ss. medlem av korporation l. samfund o. dyl. l. ss. tjänsteman i ämbetsvärk l. inrättning o. dyl. l. i det allmänna; anställning; äv. i uttr. giva l. lämna ngn insteg (i ämbete o. dyl. l. till tjänstgöring i ämbetsvärk) (jfr a), låta ngn få tillträde (till ämbete osv.). Ej heller må någons förwärfwade höghet, gunst och anseende gifwa en eller annan insteg i sådane sysslor och Embeten, hwartil han ingen skickelighet hafwer. RF 1720, § 40. PH 5: 2937 (1750). (Bjerkén antogs) till Extraordinarie Kanslist. Då jag nu nämner Bjerkéns första insteg i den allmänna verlden (osv.). Rosenstein 1: 7 (1780). (Han) fant .. sig nödsakad söka insteg vid Scholae-verket. VDAkt. 1784, nr 57. För femtio år sedan, då han (dvs. dåvarande prins Oscar) där (dvs. i frimurarorden) gjorde sitt insteg. PT 1898, nr 293 A, s. 2. jfr: Skulle therass (dvs. landshövdingarnas) upbördzmän i mitt greffveskap få insteeg, bleffve dett uthan tvifvels helt öde. OxBr. 3: 505 (1638).
c) (†) ingripande (i ngt), (obehörig) inblandning (i ngt), intrång (i ngt). VDAkt. 1783, nr 352. Utskottet (har) noga sökt att förekomma den lagstiftande maktens insteg i den styrandes verkställighetsåtgärder. Järta 1: 52 (1809). Tessins svar .. utmärkte likgiltighet för insteg i statsangelägenheter. Crusenstolpe Tess. 2: 200 (1847).
4) förhållande(t) att bliva gynnsamt l. väl mottagen (mottaget) ngnstädes l. vinna ngns förtroende l. ynnest l. en inflytelserik ställning ngnstädes; vanl. närmande sig l. övergående dels i bet.: gillande, ynnest, popularitet, dels i bet.: förtroende, inflytande, makt. Få, vinna (äv. skaffa l. förskaffa sig, stundom finna, förr äv. taga l. söka), i sht förr äv. hava l. äga insteg (äv. mycket l. mera l. ringa l. starkt l. stort o. d. insteg) hos ngn l. ngnstädes. HärnösDP 1695, s. 434. Vid samma tid, då Tibell tog ett så starkt insteg hos (G. IV A.). Trolle-Wachtmeister 1: 68 (1807). Hvarföre dessa privat-mysterier funno ett så stort insteg hos de obildade .. kan ur flera orsaker förklaras. Palmblad Fornk. 1: 552 (1844). Heliga män sades de vara, och de hade, såsom sådana, öfverallt det största insteg hos kvinnokönet. Cavallin (o. Lysander) 150 (1864). Vellingk vann inom kort .. icke ringa insteg hos konung August. Carlson Hist. 6: 186 (1881). Humanitetens och toleransens växande insteg i vårt land. SvH 8: 40 (1904). (Franska revolutionens frihetsidéer) fingo starkare insteg öfver sinnena, ju mera öppet dessa idéer kunde förfäktas i litteraturen. Därs. 193 (1905). — särsk.
a) (†) i pl. (Riksrådet) ägde kända insteg hos det vackra könet. HSH 9: 145 (c. 1740). Almqvist AllmSpr. 93 (1835).
b) (numera knappast br.) i uttr. giva l. lämna ngn insteg (hos sig), låta ngn få inflytande hos sig (så att man låter påvärka l. leda sig). ÖB 31 (1712). LoW (1862). Akta er för att gifva honom insteg. Björkman (1889).
5) (†) i fråga om strävan mot ett mål l. i fråga om utveckling l. förkovran o. d.: steg framåt, framsteg. Han skall haffva uthi sine studier giort ett temmeligit instegh och progress. Adlersparre HSaml. 2: 120 (i handl. fr. 1643). Emporagrius Cat. S 5 b (1669). Han har nu fuller arbetat alenast, och intet derföre, men det är ett gott insteg, och kan hielpa honom framdeles til bröd. Bark Bref 1: 112 (1703). SvTyHlex. (1851, 1872).
6) (i vissa trakter o. i fackspr.) i fråga om fisk, numera bl. strömming l. sill: ingående till kust för att leka; äv. (mera tillf.) konkretare: period under vilken sillen osv. går in till viss kust för att leka. Att uthi fiskeleekar må ingen, der fisken hafwer sitt insteeg, med noot eller näät fahra, doch må, när fisken uthstijger, hwar en sitt bästa giöra. FörarbSvLag 1: 454 (1693). Något nämnvärdt insteg af nordsjösill till bohuslänska kusten har ej .. under sistlidna höst .. egt rum. SFS 1900, Bih. nr 8, s. 20. Man (kan) säga, att varje sekel har bjudit Bohuslän ett s. k. insteg av sill, en sillperiod. Rig 1924, s. 2.
Spalt I 857 band 12, 1933