| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
INSUGA in3~sɯ2ga, v. -er, -sög, -sögo, -sugit, -sugen; se för övr. SUGA. vbalsbst. -ANDE, -NING.
(i fråga om bruklighet jfr anm. sp. 274) gm sugning draga in i sig l. upptaga (ngt); suga in; om person l. annan levande varelse l. om sak; äv.: medelst sugning l. suganordning åstadkomma att (ngt) intränger (i o. fyller ett rum o. d.); om levande varelse särsk.: suga i sig (flytande ämne), inandas (en gas o. d.), insupa (ngt); äv. i utvidgad o. oeg. anv.; jfr SUGA IN. (Människan som) genom Andedrächten, inswgher thz Vthwertes Wädhret. L. Paulinus Gothus Pest. 41 b (1623). Att roten insuger näring ur jorden. Agardh Bot. 2: 8 (1832). (Bina) insuga .. honing (ur blommorna). Thorell Zool. 1: 273 (1860). Den mängd frisk luft, som genom en eldstad kan insugas i ett rum. UB 5: 389 (1874). Den (på spinnrocken) spinnande har .. i sin makt att genom handens motstånd mot garnets insugning på rullen i någon mån hindra pålindningen. 2NF 26: 730 (1917). (†) När siukdom (med dien) insuges uti den späda åldren. Berch Hush. 78 (1747); jfr b. — särsk.
a) (i sht i fackspr.) med sakligt subj.: upptaga (ss. beståndsdel), absorbera (se d. o. 1). En sådan Sand, som dageligen salt vatn insuger. Serenius EngÅkerm. 153 (1727). Växternas insugning och utdunstning af vatten. BotN 1856, s. 117. Klara färgnyanser, genom hvilka ljusstrålarne icke insugas utan återkastas. TT 1873, s. 27. Färgen insuges i papperet. Därs. 1900, Allm. s. 65.
b) i mer l. mindre bildl. l. överförd anv.: (ivrigt) taga till sig l. tillgodogöra sig, insupa (ngt); med avs. på känsla o. d., i sht förr äv. kunskap l. åsikt o. d.: (småningom) komma att fyllas av, inhämta, tillägna sig, lära sig, gm inflytande från ngn l. ngt (ofrivilligt) göra till sin; särsk. i uttr. insuga (ngt) med (moders)mjölken o. d., i späd ålder få (ngt) inplantat l. tillägna sig (ngt). The som äre vthi .. Christo inplantade, insuga .. af honom alt thet han äger och förmå. Phrygius HimLif. 167 (1615). Spegel GW 290 (1685). Insuga willfarande Meningar. Kyrkol. 1: 6 (1686). Friska luften, solvärman — med hvarje andedrägt insög jag ny kraft. Eurén Kotzebue Redl. 130 (1797). Med sjelfva modersmjölken hade jag insugit Catholska läran. Stiernstolpe DQ 4: 327 (1819). Tillika insög han (dvs. Gustav Vasa) hat mot Danmark och unionen. Fryxell Ber. 3: 5 (1828). Hennes uttrycksfulla öga hängde vid den ädle tolkarens läppar, för att liksom insuga hvart ord. Bremer FamH 2: 32 (1831). Sinnet insög i denna omgifning en melankoli, hvari det låg någonting kroniskt katarralt. Wester UngPol. 41 (1901).
-ORGAN. (föga br.) särsk. bot. Rotbeklädnadens fina insugnings- och afsöndringsorganer. JernkA 1851, s. 300. —
-RÖR.
1) (†) anat. Insugningsrör, .. Rör, som insuger flytande eller luftformiga ämnen utifrån och förer dem till mjölkkärlen. Dalin (1852).
2) tekn. rör gm vilket vätska l. gas insuges i ett rum (maskindel o. d.). AB(A) 1929, nr 86, s. 10. —
-VENTIL. tekn. ventil gm vilken insugning (av vätska l. gas) sker l. regleras. JernkA 1873, s. 282. LB 4: 156 (1904).
Spalt I 915 band 13, 1933