| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
INSYLTA in3~syl2ta, v. -ade; se för övr. SYLTA, v. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (†, Linc. Tttt 5 a (1640), Schultze Ordb. 5284 (c. 1755)).
1) (†) i allm.: inlägga l. inkoka l. bereda (födoämnen o. d.) för förvaring l. framtida användning, ofta med begagnande av salt, ättika, kryddor o. dyl. l. (t. ex. i fråga om kål o. d.) gm surgörning; konservera. Then maat som insyltat är medh ätickio. BOlavi 50 b (1578). Gurkor oc alskiöns mos, insyltade capris, oliver. BrölBesw. 195 (c. 1670); jfr 2. De sämbre sorter (av ”järnbarkspäron”) brukas til at koka eller tårka, eller och at insyltas i Senap. Rosensten Skog. 50 (1737). Et qvarter insyltad får-miölk. Warg 488 (1755). Rölök .. blir äfven insyltad til salat. Rothof 405 (1762). Insyltning af surkål. Arrhenius Jordbr. 2: 227 (1860). (Sv.) Insyltade saker. (eng.) preserves, pickles. Jungberg (1873). — särsk.
a) med avs. på animaliska födoämnen: insalta, nedsalta; inkoka (till aladåb o. d.); konservera (med kryddor o. d.). Lathe insylthe och wäl förware then mäste wilbrådh aff allehande slagh. HFinlH 10: 172 (1568). Insyltade foglar. OxBr. 11: 801 (1640). Med Funckel och Dill insyltas allehanda Fisk. Risingh LandB 64 (1671). Insyltade Ostron. Broocman Hush. 6: 56 (1736). Rothof 688 (1762; i fråga om ål).
b) bereda (växtämnen) till pressfoder l. surfoder (ensilage), ensilera; jfr INSYRA b. Fischerström 1: 12 (1779). Insyltning sker på det sätt, att i djupa, täta och fasta gropar i marken sammanlägges och hoptrampas det foder, som skall insyltas. Sjöstedt Husdj. 2: 60 (1862).
2) koka (frukt l. bär, äv. blad, blommor, stjälkar, fruktskal, rötter o. d.) med socker (äv. honung l. sirap o. d., äv. med tillsats av ngn smaksättande krydda o. d.) till sylt; sylta; i sht förr äv.: kandera; ofta i p. pf. i adjektivisk anv.; i ex. från ä. tid stundom svårt att skilja från 1. Insyltad frukt, ingefära. TullbSthm 3/5 1571. (”Citronatskal”) torre eller färske insylte, eller medh Syrup. Berchelt PestOrs. E 8 b (1589). Insyltat kijrssebär. OxBr. 11: 703 (1637). Insyltade Hiortron äre ganska gode moth Skörbugg. Lindestolpe Skörb. 52 (1721). Insyltade Pomerantz-skahl. ApotT 1739, s. 16. (I kristallskålarna) lågo konfityrer, insyltade frukter och förfriskningar af alla slag. Almqvist Amor. 23 (1839). Insyltade aprikoser. AHB 92: 58 (1876). Östergren (1929). jfr (†): Insyltat Sucker. SthmStadsord. 1: 20 (1629). — särsk.
a) (†) i fråga om beredning av saft (l. fruktgelé): koka in. Rålamb 14: 108 (1690). Mullbärssaft, som min hustru själf insyltat. Tersmeden Mem. 5: 167 (1781).
b) (numera mindre br.) ss. vbalsbst. -ning konkret: sylt, syltsaker; insyltade saker; i sht i pl. Kostelighe Confecht och Insyltninger til pancket. Tegel E14 324 (i handl. fr. 1561). Fischerström 4: 198 (1792).
3) i bildl. anv.
a) (mindre br.) inlinda (ngt allvarligt l. obehagligt o. d.) i skämtsamma l. försonande l. förblommerade former l. ordalag o. d., ”insockra” (ngt). NordT 1881, s. 95. Krukmakaren .. lät (icke) beveka sig hvarken af ljufva blickar eller af ord, insyltade i honung. Lagerlöf KristLeg. 79 (1904). Insylta .. (en helgonhistoria) i ett fint skälmeri. SD(L) 1905, nr 113, s. 4.
b) (numera bl. vard., med nedsättande innebörd) i uttr. vara insyltad med (förr äv. hos) ngn (l. med varandra), ha mycket att göra med l. ”ha mycket ihop” med ngn (resp. med varandra), vara intim vän med ngn (resp. vara intima vänner); förr äv. i uttr. vara insyltad vän med ngn l., i pl., (vara) insyltade (vänner) o. d.; förr äv. i p. pf. i substantivisk anv.: (ngns) intime vän. Bark Bref 1: 192 (1704). Alla, som intet äro särdeles af hans insyltade. Därs. 217. När vi komma för oss sielfva, då ska vi vara insyltade vänner. Amman 64 (1756). Så insyltad är (han) hos M:lle Bagge. Kellgren (SVS) 6: 153 (1786). Berg .. blef genast mycket insyltad med nuvarande kommerserådet. Zeipel Set. 1: 94 (1847). Dalin (1852). Östergren (1929).
c) (numera bl. vard., med nedsättande innebörd) i uttr. vara l. bliva insyltad l. insylta sig i ngt, vara l. bliva inblandad l. indragen l. intrasslad resp.: blanda sig i l. trassla in sig i ngt (vanl. ngt som vållar svårigheter l. obehag o. d., ofta ngt mindervärdigt l. ngt brottsligt l. förkastligt förehavande o. d.); förr äv. allmännare: vara l. bliva upptagen av l. försänkt i ngt resp.: fördjupa sig i ngt o. d. Kort at säga, Jungfru, han är så insyltad i kiärlek, som en inlagd strömming. Missförståndet 35 (1740). Jag sitter alldeles insyltad i mitt Opus. CAEhrensvärd Brev 2: 90 (1795). Han har illa insyltat sig. Meurman (1846). Insyltad i skuld, (dvs.) mycket skuldsatt. Dalin (1852). Det visar sig att han (dvs. det allmänna ombudet i sparbanken) på det mest komprometterande sätt är insyltad i den bedrövliga härvan av svindelaffärer. SvD(A) 1929, nr 105, s. 10.
d) [jfr t. eingemacht i motsv. anv.] (†) i p. pf. ss. adj.: inpiskad, genompiskad, ärke-. LKagg (1710) i HH 24: 168. Fort packa dig på dören, du insyltade Mästar-Tiuf. Lagerström Gir. 13 (1731). Weise 1: 118 (1769).
Spalt I 926 band 13, 1933