| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
INTER- ssgr (forts.):
Ssgr (astr.): interkalations-dag. om i kalendern interkalerad dag, skottdag. Melanderhjelm Astr. 2: 249 (1795).
-KALERA -kale4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade; -ing; jfr -KALATION. [jfr t. interkalieren, fr. intercaler, ävensom eng. intercalate (ä. eng. intercale); av lat. intercalare, eg.: utropa att ngt blivit inskjutet, inskjuta, till calare, ropa (se REKLAM)]
1) i sht astr. inskjuta en viss tidsdel (en dag, en vecka, en månad o. d.) i kalendern för att bringa denna i överensstämmelse med solåret. Melanderhjelm Astr. 2: 248 (1795). BonnierKL 11: 1071 (1927).
2) (numera föga br.) i allmännare anv.: inskjuta, inflicka (ngt i ngt). (Han) småtrallade .. för sig sjelf sin favorit-visa … ”God morgon, bror Lasse!” intercalerade Brigitta. Bremer Dal. 48 (1845). I texten (förekomma) interkalerade teckningar. Hygiea 1861, s. 301. SD(L) 1902, nr 73, s. 4. —
-KALÄR -kalä4r l. -æ4r, adj. [jfr t. interkalar- (i ssgr), fr. intercalaire; av lat. intercalaris l. intercalarius, inskjuten, inflickad, avledn. av intercalare (se -KALERA)] bot. dels om tillväxt: som sker gm bildandet av nya celler mellan äldre, redan utbildade; dels om växtpunkt: som befinner sig mellan redan utdifferentierade vävnader. Lundström Warming 78 (1882). Genom ett eller flera meristem i internodier eller blad betingas den interkalära längdtillväxten. 2NF 18: 171 (1912). SvUppslB (1932). —
-KARDINAL-STRECK 10103~2. i sht sjöt. streck som ligger midtemellan två kardinalstreck på en kompass. 2NF 14: 692 (1910). Wilhelm SolLys. 48 (1913). —
-KOLUMNIUM -kωlum4nium l. -kol-, äv. —0302, n.; best. -iet; pl. -ier. (äv. skrivet -col-) [jfr t. interkolumnium, ävensom eng. intercolumn, fr. entrecolonne; av lat. intercolumnium, till columna, pelare (se KOLONN, KOLUMN)] i sht konst. mellanrum l. öppning mellan två pelare i samma pelarrad. Lübke ArkitH 84 (1871). Under grekiska konstens blomstringstid gällde inom de olika stilarna ganska stränga lagar för förhållandet mellan interkolumniernas bredd och kolonnernas diameter. 2NF (1909). —
-KONFESSIONELL101004. [jfr t. interkonfessionell, eng. interconfessional] i sht teol. som är gemensam för olika konfessioner; äv.: som gäller förhållandet mellan olika konfessioner. En interkonfessionel tvist. Samtiden 1873, s. 93. Mysticismen har ju alltid visat sig vara något interkonfessionelt, i det den föraktar alla skiljande yttre ceremonier, stadgar och bekännelser. KyrkohÅ 1903, s. 19. Gudstjänsten var interkonfessionell. Hedin Front. 682 (1915). —
-KONSONANTISK101040. [jfr t. interkonsonantisch] språkv. om språkljud: som befinner sig mellan konsonanter; jfr -VOKALISK. Landsm. XX. 1: 810 (1906). —
-KONTINENTAL101004. [jfr t. interkontinental, eng. intercontinental] (i sht i fackspr.) som är belägen mellan l. förbinder två kontinenter. Ramsay GeolGr. 2: 100 (1913). Den sedan länge planerade interkontinentala järnvägen (skall) byggas längs Istmen (dvs. Panamanäset). Ymer 1918, s. 199.
Spalt I 992 band 13, 1933