Publicerad 1933   Lämna synpunkter
INTOLERABEL in1tωlera4bel l. -tol-, l. 01—, adj. -ble, -bla; -blare. adv. -T.
Etymologi
[jfr t. intolerabel, eng. intolerable, fr. intolérable; av lat. intolerabilis, av in- (se IN-, pref.2) o. tolerabilis (se TOLERABEL)]
(numera mindre br.) outhärdlig, odräglig. Swedberg Schibb. 280 (1716). MKähler (1754) hos Linné Bref I. 8: 139. 3NF (1929).

 

Spalt I 1020 band 13, 1933

Webbansvarig