| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
-TORKA, -ning.
1) bringa (ngt) att förminskas l. krympa ihop gm torkning, torka in l. ihop (ngt); förr äv. i pass. med intr. bet. G1R 20: 219 (1549). Fläsk, kiött och fisk pläger stundom mykit intorkes, seden thet är vthgiordh. Stiernman Com. 1: 320 (1583). Tre olika gräddprof intorkades .. i torkskåp vid 100° C. LAHT 1910, s. 71. särsk. (†) bildl.: hålla till godo med, fördraga, ”smälta”, ”torka i sig”, ”låta torka på sig”. LPetri Œc. 24 (1559). (Jag) veet väl, att du den spotten (dvs. skymfen) inthe gerna intorckar. OxBr. 3: 24 (1616). Men jag undrar, at han, som är så van vid lagsaker, intet också är van at intorka invänningar. Dalin Arg. 1: 39 (1733, 1754). Chenon Heywood 4: 22 (1773).
2) gm torkning bringa (ett ämne) att tränga in l. fastna (i ngt). Tjock terpentin eller tjära, som intorkas (i hovsulan) med varmt järn (vid behandling av platthov). Juhlin-Dannfelt 307 (1886).
3) intr.: gm torkning försvinna l. förminskas, torka ihop. Källans tilbaka gående eller intorckande. Hiärne 2Anl. 41 (1702). (Lösningen) intorkade slutligen till en halft genomskinlig, hvit sprucken massa, som i full uttorkning blef snöhvit. VetAH 1812, s. 226. Hammarström Sportfiske 261 (1925). särsk.
a) (†) ss. vbalsbst. -ning, i fråga om spannmål o. d., övergående i bet.: förlust (på grund av minskad volym). Att thu .. handler med Bönderne ther vm kringh att the tage någett hwar till sig till att törcke, Och hwad intörckning ther på bliffwe kan wele wij thett tigh bestå. G1R 17: 76 (1545).
b) bildl., i fråga om företag o. d.: bliva till intet, gå om intet. I September (1816) hade Ödman besök af Blom, som berättade honom, att ”Journalen intorkat ..”. Ljunggren SmSkr. 1: 141 (cit. fr. 1816). Dalin (1852).
Spalt I 1023 band 13, 1933