| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
INTRYCKA in3~tryk2a, v. -er, -te, -t, -t; se för övr. TRYCKA. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Lind 1: 596 (1749)), -NING (se d. o.); jfr INTRYCK.
1) trycka på (ngt) så att det helt l. delvis går in (i ngt), gm tryck bringa l. föra l. pressa (ngt) in (i ngt); förr äv.: gm tryck bringa (ngt) att fastna (i ngt). Kläderna blefvo intryckta i hans (dvs. Jesus’) sår, under det han bar korset. Bælter JesuH 6: 494 (1760). Att den (vid tegeltillvärkning använda) råa leran .. fattas af tvenne valsar, mellan hvilka den pressas och derefter intryckes i en låda med munstycke. TT 1874, s. 217. 2NF 26: 159 (1917). (†) G .. hafver ock skyldskap med i, när desse vokaler e, i, y, ä, ö näst i efterfölgia, at j höres såsom intryckt uti g. Salberg Gr. 54 (1696). — särsk.
a) trycka (en sporre) in (i en hästs sida); förr äv.: köra l. stöta l. sticka (ett vapen i ngn). Idomeneus .. stötte sit svärd uti Piltens hierta, det han sedan helt rökande och blodigt utdrog, til at intryckat uti sine egne inelfvor. Ehrenadler Tel. 180 (1723). Knäna böjde sig till sporrarnes kraftiga intryckande. Sparre Stand. 434 (1847). Spongberg Soph. 71 (1866).
b) med obj. betecknande kroppsdel o. d. (varigm trycket förmedlas). Adlerbeth Æn. 309 (1804). (Skulpturvärket) visar den simple Pluto intryckande sina grofva fingrar i den koketta Proserpinas mjuka kött. NF 2: 341 (1877). — särsk. [jfr ENoreen i NysvSt. 1927, s. 108] (†) i uttr. intryckta tummar, i fråga om krampanfall (hos epileptiker): tummar som krampaktigt tryckts in i handflatorna; anträffat bl. i bild. Lär mig att stundom, Pindarisk i glans, / Alstra ett qväde som hopen förstummar; / Värj dock min Skaldmö från skrik utan sans, / Intryckta tummar. Lenngren (SVS) 2: 401 (1809).
2) gm tryck mot l. på ett föremål åstadkomma (spår l. märke däri); åstadkomma l. anbringa avtryck av (ngt i l. på ngt); åstadkomma (en bild l. figur l. text o. d. i l. på ngt) gm tryck med en stämpel l. ett sigill o. d. Schroderus Os. 1: 411 (1635). Göra Horn så miuk, at man Bildwärck medh Formor ther vthi intryckia må. Hildebrand MagNat. 257 (1654). Hwar och en Masugn, så wäl som Hamrarne öfwer hela Riket skal hafwa sit serdeles märke, och thet samma på hwar Jernpacka intrycka låta. Bergv. 1: 268 (1671). Siraterna i ytan (på lerkärlet) synas vara intryckta med en pinne eller dylikt. Nilsson Ur. I. 1: 48 (1839). Innan valkuvert utlämnas, skall valförrättaren därå intrycka en stämpel, utvisande det valdistrikt, där förrättningen äger rum. SFS 1920, s. 2360. — särsk. (i sht i högre stil) i mer l. mindre bildl. anv. (Ingen religion är den rätta utom den) vthi hwilkens anlete thesze ord stå intryckte: I begynnelsen skapade Gudh Himmel och Jord. Sylvius Mornay 357 (1674). Barnens Minne och Sinne är såsom miukt Wax, uti hwilket man kan intryckia hwad en will, dhet wara sig ondt eller godt. Fernander Theatr. 100 (1695). Det var en gammal man, i hvars anlete sorger och lidanden intryckt djupa fåror. Zeipel Set. 4: 210 (1847). Svedelius i 2SAH 55: 404 (1878).
3) (†; se dock a o. b) gm tryck ingjuta (ngt i ngt) l. bringa (ngt) ss. en beståndsdel l. värksam kraft in (i ngt); vanl. bildl.; särsk.: inplanta l. inprägla l. inpränta (ngt i ngn l. ngt), ingjuta (en känsla l. liv o. d. i ngn l. ngt); äv. med indirekt obj.: inplanta osv. (ngt) i l. hos (ngn); äv. närmande sig bet.: inbilla (ngn ngt). Gudh fadher haffuer intrycht j sonnen sin eghin warilsze, så ath han är hans sken och figura. GlJoh. 6: 27 (NT 1526). Then (dvs. lögnen) wil han androm medh flijt intryckia. Fosz 259 (1621). Kunnandes omöijeligen Brunn-medici der (dvs. i Medevi) altijd hvarjom och enom alt det, som bör i acht tagas, intryckia och lära. Hiärne Underr. 3 (1702). Den delen (av kroppen), hvarest (det gm ett bett l. stick inkomna) gifftet först intryckt blef. Acrel Sår 53 (1745). At intryckia hos ungdommen en acktning för deras lärares och professorers värdighet. Höpken 2: 663 (1763). Den fart, som intrycktes i denna del af styrelsen, tog alla de öfriga med sig. Geijer SvFolkH 3: 75 (1836). — särsk.
a) (i högre stil, numera föga br.) i uttr. intrycka ngt i sitt (l. ngns) hjärta l. i sitt (l. ngns) sinne (förr äv. i sitt l. ngns bröst l. huvud). När tu nw så hörer ordet, är thet icke nogh, tu moste ock behållat, thet är, tu moste öffua och bruka tigh ther vthi, och intryckiat j titt hierta. LPetri 1Post. T 1 a (1555). Ville och önske, att dett i hvars mans huffudh kunne intryckias. OxBr. 3: 215 (1631). Min ungdoms bevarare! Intryck din eviga vishets och oskulds lag i mitt bröst. Thorild (Hans.) 1: 132 (1778). Så intryck i mitt sinne / Din eftersyn, din lag; / Att jag, med dem i minne, / Må helga dig min dag. Ps. 1819, 295: 7. Rudin 2Evigh. 1: 93 (1883).
b) (numera mindre br.; se dock slutet) i uttr. intrycka ngt i minnet l. sitt (förr äv. ngns) minne, förr äv. intrycka ngn ngt i minnet. Beflijtandes sig om at Historia Reformationis blifwer dem (dvs. lärjungarna) wäl i Minnet intryckt. Skolordn. 1693, s. B 3 a. Allt detta skall således vexelvis intryckas i ungdomens minnen och utplånas derur. Leopold 4: 298 (c. 1820). Rein Psyk. II. 1: 435 (1891). — särsk. (fullt br.) i pass. med intr. bet., i uttr. intryckas i minnet, fastna i minnet. En föresats .. och de känslor, som med dess fattande stodo i samband, intryckas bättre i minnet, om de beledsagande yttre omständigheterna voro mera påfallande. Larsson Psyk. 21 (1896).
c) tillägna sig, lära sig. (Jag) talar (icke) om nyläringar, hwilkom först nödwändigt behöfwes, at fatta och intryckia en god och stadig Postur, förr än dhe kunna komma till .. fullkomligheeten. Porath Pal. 1: O 2 b (1693).
d) refl.: göra (ett så l. så djupt l. varaktigt) intryck; fästa sig i (ngns) sinne. Hvad dernäst intryckte sig hos mig var Correggio. Geijer I. 3: 156 (1825). Huru djupt minnet (av digerdöden) intryckte sig hos efterlefvande .., visar sig (osv.). Rääf Ydre 1: 23 (1856).
e) giva (ngn) en livlig uppfattning av (ngt); med sakligt subj. Inga Reglor .. kunna oss lasternas vederstyggelighet och dygdernas fägring så intrycka, som tå man ser ögonskenliga prof therpå hos andra. Kolmodin QvSp. 1: A 4 b (1732).
4) [delvis eg. specialanv. av 1] gm tryck rubba (ngt, t. ex. en fönsterruta l. ett lock) från dess rätta plats, så att det (går sönder o.) kommer in l. ned (i ngt, ss. i rummet l. dosan o. d.); gm tryck bibringa (ngt) ett djupt läge l. komma (ngt) att icke skjuta ut l. fram; gm tryck komma (ngt) att sjunka ihop l. åstadkomma en inbuktning l. insänkning i (ngt); i pass. äv. med intr. bet. Intrycka en gammal och blöt Hatt-Kulle. Hoorn Jordg. 1: 251 (1697). (Brosket ”cartilago ensiformis” i bröstbenet) intryckes ibland .. hos dem som sittia vid lågt bord och läsa eller skrifva. Rosenstein Comp. 65 (1736). Genom luftdallringen (framkallad av en explosion i ett krutbruk) intrycktes halmtak och skakades skorstenar sönder. TT 1882, s. 82. En fruktansvärd knall hördes, .. hvarjämte fönsterrutorna i de närbelägna husen intrycktes. Därs. 1900, Allm. s. 253. Styrbords ventil (hade) brustit och (styr-)tornet lätt intryckts på styrbords sida. SD(L) 1904, nr 110, s. 4. — särsk.
a) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.; särsk.: nedtryckt, vari finnes en gm tryck åstadkommen inbuktning l. insänkning; ofta oeg. l. bildl., t. ex. om kroppsdel (ss. näsa l. bröst): som är föga utskjutande, platt, insjunken, hopsjunken; äv. bot. om blad: vars spets är försedd med en liten trubbig fördjupning. Näsetippen på barnet war intryckt. GullbgDomb. 19/6 1658. Möller PrincBot. 33 (1755; om blad). På ena sidan äro de (dvs. brakteaterna) intryckte eller urhålkade och på den andra sidan kupiga. Iduna 7: 160 (1817). En oförsonlig ovän rastlöst fräter / Uti mitt bröst, så intryckt och så armt. Zedritz 1: 2 (c. 1835). Ångaren .. kom tämligen helskinnad ifrån saken (dvs. kollisionen) med intryckt bog. GHT 1895, nr 250 B, s. 2. 2NF 17: 579 (1912). — särsk. om öga: som erhållit ett läge djupt in, som ligger djupt; äv. i förb. djupt intryckt. Ett par små kattögon, intryckta under en låg och bred panna. Polyfem V. 16: 1 (1812). Ögonen ligga djupt intryckta under pannan. Koch Arb. 72 (1912).
b) (†) bildl.: kväva l. kuva (ngt) hos (ngn). Förmode .. at den stålte och upblåste Gonseufski schall så hans frewel och högmodh vara intryckt, att han nu .. schall länckta, och lysta effter fredh. OxBr. 5: 459 (1628).
5) boktr. vid tryckning med tryckpress ininföra l. medtaga (ngt på ett ark l. i en text o. d.). Med 93 i texten intryckta träsnitt. Lindelöf AnGeom. (1864; i titeln). Med 9 i texten intryckta figurer. AHB 128 (1887; i titeln). 2UB 10: 261 (1906).
INTRYCK(E)LIG, se d. o.
Spalt I 1049 band 13, 1933