| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
INTRYCKNING in3~tryk2niŋ, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
1) till INTRYCKA 1; särsk. tekn. i fråga om viss metod att bestämma en kropps hårdhet. TT 1900, M. s. 37. Hårdheten (hos metaller) bestämmes enl. Brinells metod genom intryckning af en härdad stålkula i metallen med viss belastning. 2NF 17: 1241 (1912).
2) (numera föga br.) till INTRYCKA 2; äv. konkret: avtryck, spår, märke. Uti ytan eller Superficie (av bärgarten) voro fullt med både convexa och concava intryckningar af de små musslor, som kallas Pectinites. Kalm Resa 3: 440 (1761). Källström Jagt 211 (1850).
3) [efter fr. impression, lat. impressio] (†) = INTRYCK 4, 5. Lusten giör starkare intrykning i hiernan. Rydelius Förn. 149 (1720, 1737). Om det (dvs. hennes infall) så visst befordrat något sedigt .. och upbyggeligt! hvad det varit behageligt .. och giordt dubbel intryckning! Dalin Arg. 1: 18 (1732, 1754). De intryckningar, som man får i yngre åren. Hof Skrifs. 271 (1753). Den intryckning, som de känbare objecter göra. VetAH 1755, s. 59.
4) (i sht i fackspr.) till INTRYCKA 4; äv. konkret: ställe där ngt är intryckt, insänkning, fördjupning, inbuktning. Tlasis är (huvud-)skålens intryckning på et ställe utan rämna, spricka eller brott. Acrel Sår 75 (1745). Såsom de vanligast förekommande (avvikelserna i bröstkorgens form) må nämnas frambuktning eller intryckning af vissa partier på sternum. Petersson FysUnders. 301 (1908). När .. större eller mindre hjärndelar bliva förstörda genom .. intryckning av benskärvor .., bero de psykiska egenskapernas öde i viss mån av skadornas lokalisation. Wigert PsykSj. 1: 46 (1924).
-PROV. prov som göres för att bestämma en kropps hårdhet o. som tillgår så att man sakta pressar en hårdare kropp mot densamma för att iakttaga djupet av den åstadkomna intryckningen. TT 1900, M. s. 69.
Spalt I 1052 band 13, 1933