Publicerad 1933   Lämna synpunkter
INVIGNING in3~vi2gniŋ, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[vbalsbst. till INVIGA; jfr t. einweihung]
handling(en) att inviga ngn l. ngt; förhållande(t) att bliva invigd; i bet. 1 o. 2 ofta konkretare: ceremoni l. högtidlighet o. d. varigm ngn l. ngt inviges. Linc. (1640; under consecratio).
1) till INVIGA 1. Wollimhaus Ind. (1652). Efter slutad Gudstjenst, kommer, uti detta Herrans hus, ordentlig Invigning till det heliga Predikoämbetet att förrättas. Hb. 1811, s. 173. De unges invigning i männens förbund är den viktigaste ceremonien (bland primitiva folk). Nilsson GrRelH 83 (1921). Invigningen av nya sjuksköterskor. SDS 1929, nr 85, s. 8. — jfr ABBOTS-, BISKOPS-, DIAKON-, MISSIONÄRS-, PRÄST-, SJUKSKÖTERSKE-INVIGNING m. fl.
2) till INVIGA 2. Swedberg Schibb. 162 (1716). Kyrkornas invigning. Bælter Cerem. 147 (1760). Jag minns .. nya rådhusets invigning .. i Stockholm. Siwertz JoDr. 198 (1928). — jfr FAN-, JÄRNVÄGS-, KYRKO-, STANDAR-, TÄMPEL-INVIGNING m. fl. — särsk. (i sht i vitter stil) till INVIGA 2 c β: inledning, inaugurering. (Uppsala möte 1593) var .. invigningen af vår yttre storhetstid. Oscar II 6: 252 (1895).
3) (mindre br.) till INVIGA 4; förr äv.: förhållande(t) att vara invigd (i en hemlighet o. d.). (Oaktat) Bure .. i sjelfva företalet (till Konungastyrelsen) röjer ej djupare invigning i grammatikens hemligheter, än att (osv.). Rydqvist SSL 1: XXXVI (1850). Han (dvs. E. Fries) anser sig i synnerhet vara den senare af desse (dvs. av två omtalade forskare) tack skyldig för invigning i vetenskapen (om svamparna). Nyblom i 2SAH 56: 46 (1879).
Ssgr (i allm. till 1 o. 2): INVIGNINGS-AKT. Wallin Rel. 1: 47 (1825). Den högtidliga invigningsakten (dvs. invigningen av norra begravningsplatsen i Sthm) förrättades den 9 juni 1827. Sthm 2: 123 (1897). —
-CEREMONI. Berndtson (1880). —
-DAG. Socken kyrkans invigningsdag. NorrlS 1: 61 (c. 1770). Sthm 1: 417 (1897). —
-DATUM. jfr -DAG. Dijkman AntEccl. 164 (1678, 1703). Fornv. 1925, s. 166. —
-FEST. HforsD 1875, nr 133, s. 2. NorstedtVärldH 15: 42 (1928). —
-FÖRRÄTTARE. —
-HÖGTID~20 l. ~02. Rogberg Pred. 1: 183 (1827). —
-HÖGTIDLIGHET~0200 l. ~0102. Crusenstolpe Mor. 6: 83 (1844). Hagström Herdam. 1: 11 (1897). —
(2) -KORS. (i fackspr.) Uppl. 2: 490 (1908). Invigningskors, Konsekrationskors, hjulkors, som vid invigning av katolska kyrkor tecknas av invigningsförrättaren med olja på bestämda ställen på väggar m. m. 3NF (1929). —
-ORD. Beskow i 2SAH 35: 242 (1861). Svedelius Lif 538 (1887). —
(2) -PJÄS. pjäs (skådespel, opera osv.) varmed en teater inviges. Kellgren (SVS) 6: 109 (1782). Schück (o. Warburg) Huvuddr. 2: 178 (1917). —
(1) -RIT. rel.-hist. o. etnogr. i fråga om primitiva kulturförh.: rit varigm ngn inviges i (hemliga) religionsbruk l. upptages i ”männens förbund” o. d. Ymer 1906, s. 269. —
(1) -STUT, r. (förr, i skolspr. vid vissa lärovärk) ”stut” som tilldelades en skolpojke, då han inträdde bland äldre kamrater i en skola l. flyttades till en högre klass o. d. Roos Skolg. 10 (1868; i fråga om förh. i Gävle skola c. 1815). HågkLivsintr. 8: 146 (1927; fr. Gävle lärovärk 1890). —
-SÅNG. äv. oeg. Läsen med mig dödspsalmen, invigningssången till vår död. Rogberg Pred. 1: 338 (1827). Östergren (1929). —
-TAL. Wikforss 1: 454 (1804). Hagström Herdam. 4: 155 (1901; i fråga om invigning av kyrka). —
-ÅRTAL~20 l. ~02. Fornv. 1925, s. 166.

 

Spalt I 1111 band 13, 1933

Webbansvarig