| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
a) (†) i p. pf., om växt: parasitisk. (Stammen kan vara) Parasiticus, (Invuxen) som vuxit uti en annan ört och icke uti jorden. Möller PrincBot. 27 (1755). Heinrich (1814).
b) i uttr. inväxt (l. invuxen) nagel, nagel som vuxit in i nagelbädden (ofta förorsakande svullnad o. inflammation); nageltrång. Anvisning för en lätt och säker behandling af Nageltrång eller inväxta naglar. Wistrand (1843; boktitel). Kartnaglar och inväxta naglar äro bägge en förväxning på orätt sätt af nageln. Wretlind Läk. 1: 112 (1893). BonnierKL 8: 581 (1926).
c) (i fackspr., numera föga br.) i p. pf., oeg., om mineral, fossil o. d.: inblandad, insprängd, inströdd (i en bärgart o. d.); äv. om bärgart o. d.: blandad l. insprängd (med visst mineral osv.). De (dvs. grammatitkristallerna) ligga invuxne uti tät talk. WHisinger i FKM 4: 374 (1815). Kristaller .. invuxna med domat. ASScF XIX. 14: 42 (1893). De sydafrikanska diamanterna .. äro inväxta i en tuffartad bergart. 2UB 5: 241 (1902).
d) i bildl. anv.; ofta: växa samman l. införlivas (med ngt l. ngn); särsk. i p. pf. ss. adj., om person: införlivad (med), van (vid) l. förtrogen (med ngt), om vana o. d.: inrotad. Invuxen i en viss föreställning. Invuxna vanor. Jag är nu så väl invuxen uti vårt gemensamma förtroliga lif, att jag (efter din avresa) verkligen har rätt ledsamt. BrefNSkolH 65 (1810). I Grekland (var) den offentliga religionen .. inväxt, om jag så får säga, i sjelfva samhället. Geijer I. 8: 24 (c. 1811). (Finland har) fått mogna i hårda strider vid Sveriges sida, nog länge för att inväxa i västerländsk kultur. Topelius 23: 215 (1877). Våra herrgårdar ligga så förunderligt väl invuxna i landskapet. TurÅ 1914, s. 27. —
-VÄXLA, v.1, -ing; -are (tillf., VDAkt. 1796, nr 242, Agardh (o. Ljungberg) II. 1: 31 (1854)). (i sht i fackspr.) inlösa l. utbyta (mynt, sedlar l. obligationer o. d. mot annan valuta). (Konungen) är .. til sinnes att lathe inwäxle förnemde klippingzmynt öffuer hele Rijket. Stiernman Com. 1: 246 (1575). Wid förestående inwäxling af det andra slaget (av mynttecken). SthmStadsord. 2: 435 (1717). Directionen (för ecklesiastik- o. skolstatens änke- o. pupillkassa i Finl. äger), med Kassans innestående medel, räntebärande Stats-obligationer inväxla. SPF 1846, s. 307. Mynt och sedlar, som skola inväxlas, böra vara sorterade efter de olika valörerna. PT 1912, nr 3 A, s. 1.
-kassa. kassa avsedd för inlösen av sedlar l. mynt; äv.: lokal där dylik inlösen sker. Då de (dvs. bankerna) .., ständigt uppehållande parikursen för sina sedlar genom öppen invexlingskassa, öka sin sedelutgifning. Nordström Cred. 141 (1853). (Banken) borde inrätta en in- och utväxlingskassa, der allmänheten .. kunde få tillväxla sig silfver. Odhner G3 1: 443 (1885).
-VÄXLA, v.2, -ing.
1) tr.: gm växling föra in (tåg l. vagn o. d. på visst spår), växla in; äv. (i fackspr.) i utvidgad anv., om införande av maskindel o. d. i maskin o. d.; äv. bildl. Tåget blev inväxlat på ett annat spår. Sundén (1885). Inväxling af godsvagnar. TT 1898, Byggn. s. 136. Invexlad på diplomatens bana, har kand. S. endast fritid att egna åt hästsport. TIdr. 1899, Julnr s. 5. Anordningar (måste i en maskinvävstol) finnas för skyttellådornas noggranna inväxling. 2NF 33: 49 (1921).
2) (i fackspr.) tr.: inkoppla (ledning o. d.); i fråga om motorfordon o. d.: inlägga (viss växel). (Telegraf-)Ledningarnas inväxling till ett öfverdrag. TT 1900, M. s. 101. Ettan (får) aldrig .. inväxlas, medan automobilen har fart. Nerén HbAut. 1: 152 (1911).
3) jäg. intr., om villebråd: göra ett tillfälligt besök l. inflytta (på viss plats). Till och med järfven förekommer här (i Östersjöprovinserna) ännu, ehuru .. oftast invexlad från de närliggande ryska provinserna. SvKennelklT 1896, s. 167. Stundom händer ock att vissa rofdjur .. hållit sig borta från någon viss trakt för att sedan plötsligt dit invexla. BiblJäg. 4: 13 (1897).
Ssgr (till -VÄXLA, v.2 3; jäg.): inväxlings-språng. (spår efter) språng som ett djur gjort vid inväxling. Harens jemna invexlingssprång stå å bergshöjden. BiblJäg. 4: 279 (1897).
-VÄXT, r. l. m. [vbalsbst. till -VÄXA] (nästan bl. i fackspr.) inväxande, inväxning; äv. konkret(are); äv. bildl. Wikforss (1804; under einwachs). Skandinavernes reflexiva suffix .. utgör alltså .. allenast en inväxt af det personliga pronomen i 3 pers. Rydqvist SSL 1: 468 (1852). En fortgående inväxt och förstörelse pågår (vid käkkräfta) så att även kindens och hakans mjukdelar ryckas med. LbKir. 2: 214 (1922).
Spalt I 1133 band 13, 1933