Publicerad 1933   Lämna synpunkter
ISM is4m, r.; best. -en; pl. -er. (ofta skrivet med föregående bindestreck)
Etymologi
[jfr eng. ism i motsv. anv.; av suffixet -ism (l. ellips av ord slutande på detta suffix), motsv. t. -ismus, eng. -ism, fr. -isme; av lat. -ismus, av gr. –ισμός, suffix som bildar vbalsbst. till verb på –ίζειν]
(i sht ngt skämts.) riktning inom religion, filosofi, konst, litteratur o. d. vars fullständiga benämning slutar på suffixet -ism; ofta med klandrande bibet., särsk. för att beteckna riktningen i fråga ss. extrem, överdriven, ensidig o. d. Polyfem III. 3: 1 (1810). Schematiskheten (möter) fram såsom den här af -ismer, som klyfva oss och topprida oss. Konservatism, liberalism, socialism! Realism och idealism! Norström Masskult. 164 (1910). De konstiga -ismerna i den moderna konsten. SDS 1919, nr 200, s. 4. Oljelund GrRidd. 164 (1926). DN(B) 1933, nr 331, s. 3.

 

Spalt I 1223 band 13, 1933

Webbansvarig