Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
I, prep. o. adv.2 ssgr (forts.; jfr anm. sp. 38):
-STICKA, v.2 -ade; -ning. (i fackspr.) (vid tillvärkning l. lagning av trikåvaror o. d.) sticka till l. fast (ngn del); ss. vbalsbst. -ning äv. i konkret anv. Istickning af häl (på strumpa). Schallenfeld Met. 30 (1886). —
-STIGA, -ning. stiga in l. ned i (ngt); nästan bl. i p. pr. l. p. pf. l. ss. vbalsbst. Afzelius Sag. 6: 227 (1851). Vid istigningen i båten. Balck Idr. 2: 594 (1887). —
-STINGA. (†) eg.: sticka in (ngt i ngt); bildl.: låta (ngt) vinna insteg, ingjuta (ngt bland ngra); jfr IN-STINGA. Att icke någett förrädderij iblandt våre bönder ijstungett bliffver. G1R 20: 146 (1549). —
-STJÄLPA, -ning. (i sht i fackspr.) stjälpa (ngt) ned (i ngt). Möller (1807). Istjelptes och tändes ett kolmått (i ässjan). Uhr Koln. 142 (1814). JernkA 1880, s. 125.
Spalt I 1239 band 13, 1933