| Publicerad 1934 | Lämna synpunkter |
JORDAN jωrda4n, ngn gg. jω3rda2n, r. l. m. l. f. (Fornelius KyrkPost. 1: 290 (c. 1660), Malmberg Fångstm. 226 (1924)), stundom n. (Lacander Gyllenstierna 66 (1706), Wikner Pred. 417 (1879)); best. ss. r. l. m. l. f. -en (Stagnelius (SVS) 2: 321 (1821), Malmberg Fångstm. 226 (1924)), i best. anv. dock vanl. utan slutartikel; pl. (†) -er (Stagnelius (SVS) 2: 272 (1821)).
namn på den flod som bildar Palestinas östra gräns; särsk. (i sht i högre stil, företrädesvis i religiöst spr.) bildl. (jfr Hjelmqvist BibGeogrN 123 ff. (1904)). Fornelius KyrkPost. 1: 290 (c. 1660). — särsk.
a) med syftning på israeliternas övergång över floden Jordan vid intagandet av Kanaan (det förlovade landet).
α) om (den saliga) döden. (Döden) Är .. genom Christum ett Jordan, ther igenom tu Christtrogne warder införd i Canaan. Lacander Gyllenstierna 66 (1706). Kolmodin Dufv. 250 (1734).
β) om gränsen till ett drömt framtida idealiskt tillstånd. Jag .. pekar, liksom Moses från berget, på undervisningens förlofvade land, på de eröfringar hinsidan om Jordan, som ännu återstå Er att göra. Tegnér (WB) 5: 310 (1825; i tal till lärarna). Framtidslandet bortom Jordan. LäsnHem. 1901, 11: 15. Malmberg Fångstm. 226 (1924).
b) med tanke på floden Jordans vatten ss. renande; jfr 2Kon. 5: 10-14. Det fins ingen ibland Eder, som icke inom sin lilla krets kunde blifva en sådan (profet), genom att, såsom Elisa, hänvisa till det rätta helsobringande Jordan. Wikner Pred. 417 (1879).
Spalt J 183 band 13, 1934