Publicerad 1934   Lämna synpunkter
JUBILERA jɯ1bile4ra l. jub1-, i Sveal. äv. -e3ra2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (föga br., SAOL (1900), Östergren (1929)).
Etymologi
[liksom d. jubilere av t. jubilieren, till jubiläum (se JUBILEUM)]
fira jubileum. Nordforss (1805). Det eviga svenska jubilerandet. Siwertz JoDr. 359 (1928). — särsk. (†) i uttr. jubilera en jubelfest, fira en jubelfest. Runius Dud. 3: 86 (c. 1712).

 

Spalt J 218 band 13, 1934

Webbansvarig