| Publicerad 1934 | Lämna synpunkter |
JUNTA jun3ta2, sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. -or ((†) -er SthmMagistrReg. 1720, s. 57 a; -as Tersmeden Mem. 1: 184 (c. 1780)).
1) (i fråga om förh. i Spanien o. Portugal) benämning på vissa politiska l. administrativa församlingar l. politiska sammanslutningar; äv.: sammanträde i dylik församling. Storajuntan, en av Karl II år 1696 tillsatt kommitté med uppgift att avgöra inkvisitionens befogenhet. Eberhardt AllmH 3: 265 (1776). (Den portugisiske premiärministern) Don Diego .. håller .. ofta juntas eller de smärre konseljer hemma hos sig. Tersmeden Mem. 1: 184 (c. 1780). (Don Rodrigo) begärte, att i en församling, en Junta eller inför Cortes, den sak, som rörde hans ära, skulle underställas Konungarikets dom. SvLitTidn. 1821, sp. 208. BonnierKL (1925).
2) (vard.; se dock slutet) (enskilt) sällskap, förening, klubb; kotteri. Ekbohrn (1868). De literära juntornas bedömanden och fördömanden. Sundblad Ups. 428 (1884). 3NF (1929). — särsk. (fullt br.) litt.-hist. i sg. best., benämning på en politiskt radikal, litterär klubb i Uppsala på 1790-talet. Crusenstolpe Karakt. 219 (möjl. cit. fr. 1800). LHammarsköld i Phosph. 1813, s. 314. AntecknSilfverstolpe 278 (1884). (Benjamin Höijer) var hufvudmannen i den ungdomliga krets (i Uppsala), som kallades ”juntan”, där .. intresset för de nya lärorna på tänkandets område förmälde sig med .. ifver för tidehvarfvets frihetsrörelser. (Schück o.) Warburg 1LittH 2: 483 (1897).
3) (vard.) (enklare) sällskaplig sammankomst; gille. SthmMagistrReg. 1720, s. 57 a. Om vintern anordnades (i Nykarleby) .. ”juntor”, där hufvudnöjet utgjordes af lekar. Vasenius Top. 2: 108 (cit. fr. c. 1835). De rebelliska damerna samlas till sina juntor för att diskutera. SvD(B) 1927, nr 193, s. 7. Fogelqvist Minn. 153 (1930). — jfr KAFFE-, SPEL-, SY-JUNTA.
Spalt J 286 band 13, 1934