| Publicerad 1934 | Lämna synpunkter |
JÄMFÖRELSE jäm3~fö2relse l. ~fœ2-, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
vbalsbst. till JÄMFÖRA.
1) till JÄMFÖRA 1: handling(en) att likställa l. förlikna ngn l. ngt med ngn annan l. ngt annat; numera bl. övergående i bet. 2. — särsk. (†) i uttr. komma l. ställa l. sätta (ngn l. ngt) i jämförelse med l. emot ngn l. ngt. Han (borde) .. ey komma i jemnförelse med en annan af mycket medelmåttige gåfvor. 2RARP I. 1: 123 (1719). Den gode Herr Goodman skulle hafva tykt sig begå et oförlåteligt fel, om han vågat sätta sit vett i jämnförelse emot sin Frus. Chenon Heywood 1: 8 (1772). Vi neka icke, att det går oss till sinnes, när vi .. ställas i jemförelse med dessa .. halfherrar. BEMalmström 7: 410 (1845).
2) till JÄMFÖRA 2: handling(en) att jämföra ngn l. ngt med ngn annan l. ngt annat; äv. konkretare: omdöme l. uttalande l. uttryck vari ngn l. ngt jämföres med ngn annan l. ngt annat; jfr KOMPARATION. Anställa, uppdraga en jämförelse l. jämförelser. Jämförelse med (förr äv. emot) ngn l. ngt l. mellan ngra. En förhatlig, närliggande jämförelse. Uthärda, tåla jämförelse, kunna jämföras (med ngn l. ngt) utan att framstå ss. (i mera avsevärd grad) underlägsen. Vinna, förlora på en jämförelse. RP 8: 504 (1641). Christus giör här (dvs. i Luk. 7: 25) en jemnförelse emellan presternas kläder, och theras kläder, som wistas i konglig hof. Swedberg SabbRo 166 (1704, 1710). Jämförelse af eget öfverflöd emot den torftigas brist. Tessin Bref 2: 132 (1754). (Goethes venetianska epigrammer o. romerska elegier bilda) ett slags resebeskrifning, med hvilken .. blott vår odödlige Ehrensvärds uthärdar jemnförelse. Atterbom Minn. 267 (1818). Jämförelsen med George förödmjukade mig. Hallström Händ. 13 (1927). — särsk.
a) (numera knappast br.) med objektiv gen. Stam- äller Grundordens ock de utsprugnas inbördes agtsamme jämnförelse. Tiällmann Gr. 37 (1696). Tidernas jemförelse gör historien lärorik. Svedelius i 2SAH 54: 258 (1878).
b) i uttr. i jämförelse (med, förr äv. emot ngn l. ngt), om jämförelse göres (med ngn l. ngt); jämförd (med ngn l. ngt); vanl. med särskild tanke på det sätt varpå ngn l. ngt ter sig vid jämförelsen. Han är intet i jämförelse med honom. Lind 1: 128 (1738). De äro ej värda att nämna, .. i jemförelse emot så många andra. Leopold 3: 153 (1798, 1816). Jag håller före att denna tidens lidanden intet betyda, i jämförelse med den härlighet som kommer att uppenbaras på oss. Rom. 8: 18 (Bib. 1917).
c) (†) övergående i bet.: mån, proportion; i uttr. i jämförelse (emot ngt), i proportion (till ngt); äv. abs.: i proportion därtill. Dervid (dvs. vid omröstning) äger hvart helt hemman en röst, och de mindre i jemförelse deremot. PH 6: 4787 (1758). Således hade de tvänne Curati (dvs. kyrkoherdarna) i Holmedal (i Värml.) under sig 8 Kyrkor, och, tvifvelsutan, Gårdar och inkomster i jämnförelse. Fernow Värmel. 307 (1773).
3) till JÄMFÖRA 1 o. 2: möjlighet att likställa ngn l. ngt med ngn annan l. ngt annat l. att jämföra ngn l. ngt med ngt annat, utan att han l. det framstår ss. (synnerligen) överlägsen (överlägset) l. underlägsen (underlägset). Sahlstedt (1773). Vi tala ej om hofvet .. och dess .. prakt, som stod öfver jemförelse med hvad en enskild man i den vägen kunde åstadkomma. Rydberg Ath. 32 (1859). Det är ingen jemnförelse mellan folk och fä. Granlund Ordspr. (c. 1880). — särsk. [jfr fr. sans comparaison] i uttr. utan (förr äv. förutan) jämförelse l. all jämförelse. Alt så är .. (Guds) kärlek, förvhtan all collation och jämnförelse obegripelig. Muræus Arndt 1: 243 (1647). Den mäktigaste man i landet .. var utan jämförelse Birger Jarl. Odhner Lb. 50 (1869). Luleälf är utan jämförelse den vattenrikaste af de norrbottniska älfvarna. LbFolksk. 300 (1890).
-GRAD. språkv. var särskild av de olika gradformerna vid komparation; komparationsgrad. Boivie SvSpr. 43 (1820). Brate SvSpr. 86 (1898). Östergren (1929). —
-LED, r. l. f., äv. n. (i fackspr.) var särskild av de varelser l. föremål l. förhållanden osv. mellan vilka en jämförelse göres; äv. om det språkliga uttrycket för en jämförelseled (i nyssnämnda bet.). Lidforss FrSpr. 207 (1867). Ingen jemförelse är möjlig förutan medvetande af båda jemförelselederna. Borelius Metaf. 117 (1883). —
-MATERIAL. material (av likartade föremål l. förhållanden o. d.) varmed en forskare jämför l. bör jämföra de föremål osv. som han undersöker. Quennerstedt StrSkr. 1: 128 (1880, 1919). För teckning av åkerbruk och annat odlingsarbete i (bibelns) Israel erbjuda nuvarande palestinensiska förhållanden rikt jämförelsematerial. SvD(B) 1920, nr 90 B, s. 2. —
-PUNKT. synpunkt ur vilken jämförelse äger rum l. kan äga rum; äv. närmande sig l. övergående i bet.: beröringspunkt. Afzelius Log. 12 (1839). Assyriernas och babyloniernas mytologiska literatur är för oss af stort intresse redan genom de jämförelsepunkter den erbjuder med berättelserna i första Mose-bok. UVTF 12: 101 (1875). Östergren (1929). —
-SATS. sats l. omdöme som innehåller en jämförelse; stundom språkv. om komparativ bisats. Afzelius Log. 30 (1859). 2NF 14: 689 (1910). —
-SKJUTNING. mil.
1) skjutning för utrönande av olika eldvapens l. projektilers ändamålsenlighet i förhållande till varandra. KrigVAH 1829, s. 70. Jochnick Handgev. 66 (1854). TSjöv. 1901, s. 213.
2) skjutning för utrönande av olika truppavdelningars l. enskilda personers skjutskicklighet i förhållande till varandra. Jämförelseskjutningar mellan de olika kompanierna. IllMilRevy 1905, s. 263. —
-TAL. (i fackspr.)
1) tal som tjänar till utgångstal vid åskådliggörande av (procentuell) ökning l. minskning i föränderliga storheter. LärovKomBet. 1884—85, III. 1: 426. För att kunna jämföra sorternas afkastning torde vara riktigast att uträkna skördarnas jämförelsetal för hvarje särskildt försök och sedan taga medeltalet af dessa jämförelsetal för hvarje särskild sort. LAHT 1908, s. 258.
2) i fråga om röstsammanräkning vid val efter proportionell valmetod: tal som uttrycker den ställning vari en partigrupp l. ett namn befinner sig med avs. på rättigheten att besätta en viss plats. SFS 1909, nr 37, s. 2. För partigrupp är jämförelsetalet lika med gruppens rösttal, så länge gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för varje gång så, att gruppens rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet av de gruppen tilldelade platser, ökat med 1. Därs. 1920, s. 2350. Därs. 1926, s. 153. —
-TRAPPA. (jämförelse- 1753. jämförelses- 1796) (†) jämförelsegrad. Adjectivorum comparatio. Huar vid agtas 3 grader äller jämnförelses trappor. Tiällmann Gr. 191 (1696). Molander Förespel 19 (1753). —
-VIS, adv.
1) (†) gm jämförelse; för att göra en jämförelse; på ett jämförande sätt. Om mjukt Järn med hårdt Stål välles tillsammans, då jämförelsevis lärer finnas (dvs. iakttagas), huru (osv.). Rinman JärnH 189 (1782). Lazuli. Det fins fyra strängar på hvar fiol: Qvint, Alt, Tenor och Bas; utom stråken. Onkeln. Ganska rätt; det är jemförelsevis alldeles som menniskoröstens fyra afdelningar eller stämmor. Almqvist DrJ 267 (1834). Min öfvertygelse i detta afseende anser jag mig kunna öppet utsäga, då jag är skyldig att yttra mig jemförelsevis om dem alla (dvs. de sökande till adjunkturen). Boström 3: 480 (1859).
2) (†) i uttr. jämförelsevis (e)mot l. med l. till ngn l. ngt, i jämförelse med ngn l. ngt. Berch Hush. 153 (1747). På dagen .. (är) Jorden jämförelse vis mot luften .. sval. CAEhrensvärd Brev 2: 201 (1798). Iklädande sig en publik karakter, är väl Skådespelarn, jemförelsevis med den obemärkte mannen, underkastad opinionens strängare censur. VexjöBl. 1829, nr 15, s. 2. Jordvärdena i Frankrike stå, jemförelsevis till våra, temligen högt. SD(L) 1895, nr 280 B, s. 1.
3) utan förb. med prep.: i jämförelse l. jämfört med annat; särsk.: i jämförelse med det vanliga l. med vad man kunnat vänta, relativt, ganska, tämligen; numera nästan bl. ss. bestämning till ett adj. l. adv. AdP 1789, s. 461. Vår jemförelsevis fattiga dramatiska litteratur. Wirsén i 3SAH 2: 704 (1887). Att studietiden blef jämförelsevis lång, hade sin orsak i (osv.). Söderwall Därs. 7: 18 (1892). Vi kunde med sanning säga, att livet jämförelsevis farit varligt fram med oss. Lilljebjörn Skolm. 292 (1924). särsk. (föga br.) övergående i adjektivisk anv., med abstrakt huvudord: någorlunda stor, relativ. Lockhart Napoleon 287 (1871). När hon dött i frid och jämförelsevis lycka. Hallström Than. 242 (1900). Jämförelsevis fullständighet. SörmlB 333 (1918).
B (†): JÄMFÖRELSES-TRAPPA, se A.
Spalt J 331 band 13, 1934