| Publicerad 1934 | Lämna synpunkter |
JÄMNING jäm3niŋ2, sbst.1, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. till JÄMNA, v.
1) (†) till JÄMNA, v. 1; anträffat bl. i uttr. i (lika) jämning med ngt, i jämnhöjd med ngt. Eneman Resa 2: 34 (1712). Grunden (till Kristine kyrka i Falun) lades 1642, som följande året kom i jemning med öfra jord-brädden, 4 alnar djup och 3 alnar tjock. Hülphers Dal. 364 (1762).
2) (i fackspr.) till JÄMNA, v. 2; särsk. till JÄMNA, v. 2 b. Rhyzelius Ant. 129 (c. 1750). För stavens (i laggkärl) jämning på utsidan användes även .. på undersidan ursvängda hyvlar. Arwidsson Strömm. 63 (1913).
3) till JÄMNA, v. 3; jfr DAG-JÄMNING. — särsk. (†): fördelning l. utskiftande av ngt i jämgoda delar l. på ett rättvist sätt; äv.: medling mellan olika parter angående ekonomiska mellanhavanden. Thenn Jæmpningh, som .. (de av rätten förordnade personerna) hade giort emellenn honom och Casper Jlenfeldt vm theras faste arff. SthmTb. 10/5 1592. Men såssom sombl: af Syskionen hafva .. tillförende nutit af oskiffto boo någondehl som her böör först i acht tagas och till jempningh föras. BoupptSthm 18/7 1674. Angående jämningen emillan Dnn. Comministros in Täfvelsåhs, Dn. Lönquist afträdande och Dn. Blom tilträdande. VDAkt. 1731, nr 482.
4) [sannol. efter d. jævning] (i sht i södra Sv.) kok. till JÄMNA, v. 4: avredning. Såsen, som fått en jämning med smör och mjöl. SvD 9/7 1927, Bil. s. 2.
Spalt J 386 band 13, 1934