| Publicerad 1934 | Lämna synpunkter |
JÄMS jäm4s, adv. o. prep.
(i sht ngt vard.)
I. adv.; i uttr. jäms med ngt (l. ngn), stundom jäms efter ngt.
1) i höjd l. nivå med ngt (l. ngn). Berzelius Res. 214 (1819). Hon hade håret kortklippt jäms efter halsen. Stjernstedt JanHj. 16 (1905). Skanskappen slets bort jäms med däcket. VFl. 1922, s. 68. — särsk. i numera obr. bildl. anv. Sjelfve stodo de (dvs. M. Tavast o. hans systerson) jemns med sin tids ypperste. Wieselgren SvSkL 2: 190 (1834). Sedan Christendomen upplyftat qvinnan jemns med mannen. Därs. 472.
2) parallellt med ngt; längs ngt, utmed ngt; förr äv.: bredvid l. intill ngt. KFÅb. 1913, s. 407 (c. 1714). Omkring denna eldstad (i kåtan) lågo, jemts med hundarne, flera af de större barnen. Zetterstedt SvLappm. 2: 29 (1822). Suezkanalen nr 2, .. som löper jäms med Lesseps’ stora dike. Nyblom Österut 10 (1908). Vid järnvägsstationen löpte vägen jäms med växelspåren. Holzhausen SkNov. 8 (1925). — särsk. (mindre br.) bildl., i uttr. löpa jäms med ngt, löpa jämsides l. parallellt med ngt; förr äv. fortgå jäms med ngt, fortgå jämsides med ngt. Han (dvs. G. II A.) föll, med .. segren i hoppet .., och den fortgår, oåterhållen, jemns med tiden. Wallin Rel. 4: 190 (1832). Hvarje slägtleds begrepp om lärarebildning hvilar på dess begrepp om folkbildning; det enas historiska utveckling löper jäms med det andras. Verd. 1883, s. 127.
II. (föga br.) prep.
1) motsv. I 1: i nivå l. höjd med (ngt). Drifvorna jäms fähustaket stå. Gellerstedt Hemtr. 15 (1905). Stå jäms knäna i vatten. Cannelin (1921). — särsk. (†) bildl., motsv. I 1 slutet, i uttr. stå jäms ngn, stå i nivå l. jämbredd med ngn. Wieselgren SvSkL 3: 62 (1835). I tankarnes vigt och djup står .. (Wingård) jemns eller framom sin Embetsbroder (dvs. Tegnér). Därs. 1: 626 (1847).
2) motsv. I 2: utmed l. längs (ngt). Segla jemns landet. Dalin (1852). Vid gafveln är vanligen en port, förande in till gårdsplanen, jäms hvilken huset har sin .. långsida. Rydberg Jönk. 8 (1880).
Spalt J 389 band 13, 1934