Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KABARÉ kab1are4, r.; best. -n l. -en; pl. -er.
Ordformer
(vanl. skrivet kabaret (cabaret). kabaré 1923 osv. cabarett c. 1700 (: cabaretter, pl.))
Etymologi
[jfr t. kabarett, eng. cabaret; av fr. cabaret, värdshus, litet bord, bricka, av ovisst urspr.]
1) (†) utskänkningsställe, värdshus, krog. Isogæus Segersk. 748 (c. 1700). Swedberg Schibb. 253 (1716). Ekbohrn (1868). 2NF (1905).
2) [jfr fr. cabaret (artistique), tidigast användt om ett slags små bohemkaféer som uppkommo i Paris i början av 1880-talet o. vid vilka den musikaliska o. litterära underhållningen gjordes till det väsentliga] nöjestillställning (förr vanl. i samband med servering) vid vilken underhållning bjudes i form av sång, musik, recitationer, smärre dramatiska uppträdanden o. d.; jfr VARIETÉ; äv. om den lokal där dylik tillställning äger rum. 2NF (1905; om kabarélokal). En mycket rolig och lustig kabaret, med sång och uppträdanden av imitatörer. Nordström Amer. 216 (1923). Till förmån för sina kassor anordnar Operabaletten på lördag en kabaret på Atlantic. SvD(A) 1932, nr 308, s. 11. — jfr KONSTNÄRS-KABARÉ.
Ssgr (till 2): KABARÉ-ARTIST. SvD(A) 1922, nr 4, s. 8. —
-DIVA. SvD(A) 1916, nr 334, s. 10. —
-FÖRESTÄLLNING~0020. —
-LOKAL, r. —
-NUMMER. —
-SÅNGERSKA. —
-VISA, r. l. f.

 

Spalt K 3 band 13, 1935

Webbansvarig