| Publicerad 1935 | Lämna synpunkter |
jur. enl. romersk rätt benämning på borttestamenterat gods som av ngn anledning icke kom att tillfalla den åt vilken det testamenterats; äv., i fråga om äldre sv. förh.: herrelöst gods (särsk. län) som hemfallit åt kronan; äv.: gods som av kronan av ngn anledning konfiskerats från dess ägare. RR 20/12 1621. OxBr. 9: 580 (1627). Med Sakfall, som äfven stundom i äldre Författningar benämnts Caduquer (ehuru sistnämnde term äfven afser det gods hvartill ingen ägare finnes), menas sådan egendom, som för begångne missgerningar, enligt Lag, förverkats under Kronan. Bonsdorff Kam. 629 (1833). Walde Krigsb. 1: 114 (1916).
-MEDEL, pl. (förr) kam. för viss prästsyssla avsedda avlöningsmedel vilka på grund av sysslans vakans kommo att utgå till annat ändamål. BerASvLärM 1869, s. 123 (1863). PedBl. 1876, s. 44. Upphäfvande af stiftens byggnadskassors rätt att åtnjuta kollekt- och kadukmedel. SFS 1908, nr 152, s. 1. —
-ÅR. (förr) kam. år under vilket för viss prästsyssla avsedda avlöningsmedel på grund av vakans kommo att utgå till annat ändamål. PT 1898, nr 226, s. 3. SFS 1908, nr 152, s. 1.
Spalt K 32 band 13, 1935