Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KANARIE, sbst.3, m. l. r.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[elliptiskt för KANARIE-FÅGEL; jfr holl. kanarie, eng. canary, fr. canari, span. canario (se för övr. KANARIE-)]
(i Finl.) kanariefågel (se KANARIE-FÅGEL 1). Väck till förstulet kvitter / kanarien i fönstrets bur. Rundt Kväll 42 (1924).

 

Spalt K 335 band 13, 1935

Webbansvarig