Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KANDIOT kan1diω4t, m.||ig.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr skrivet can-)
Etymologi
[jfr t. kandiot, fr. candiote; ytterst av it. candiotto, till it. Candi, Candia, Kreta; jfr CYPRIOT o. KANDISK]
(föga br.) invånare på Kandia (Kreta), kret(er), kretensare. Eberhardt AllmH 2: 337 (1768). CVAStrandberg 3: 403 (1855). Ekbohrn (1904).
Avledn.: KANDIOTISK. (föga br.) adj. till KANDIOT o. KANDIA. kretensisk. Weste (1807). Tamm AvlÄndAdj. 57 (1899).

 

Spalt K 345 band 13, 1935

Webbansvarig