Publicerad 1935 Lämna synpunkter KAPPE, sbst.4, m.; best. -en; pl. -ar. Etymologi [liksom d. kappe av isl. kappi, avledn. av kapp, strid (se KAPP, sbst.2)] (†) kämpe, hjälte. Broman Glys. 1: 230 (1726). Mörk Ad. 1: 38 (1742). Spalt K 484 band 13, 1935 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se
