| Publicerad 1935 | Lämna synpunkter |
KARANTÄN kar1antä4n, äv. kar1aŋ- (quarantä´n (Qu som k) Weste; -ranngtä´n Dalin), r. l. m.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
1) förhållandet att personer, djur, skepp, varor o. d. som komma från ort där svårare smittosam sjukdom uppträdt (i särskild anstalt l. inom isolerat område) hållas avspärrade resp. tagas i förvar resp. smittrenas l. oskadliggöras, för att därigm smittans spridande till icke smittat område skall förhindras. Ligga i karantän, förr äv. hålla karantän(en). Undergå l. genomgå karantän. Lägga l. skicka i karantän. OSPT 1687, nr 24, s. 4 (: hålla .. Quarantainen). Björnståhl Resa 3: 97 (1778: hålla quarantaine; om personer o. varor). Det stackars folket ärhölt Gouvernörens tillstånd at komma i land, .. utan att undergå quarantaine. Landell Bligh 28 (1795). Koleran .. (hade) redan börjat (i Uppsala), men den ansågs vara af en lindrigare art än stockholmskoleran, så att karantänen bibehölls. De Geer Minn. 1: 39 (1892). Petrén EpidSj. 22 (1926). — jfr LAND-, SJÖ-KARANTÄN m. fl. — särsk.
a) (†) i utvidgad l. oeg. anv.
α) om isolering av patient som lidit av smittosam sjukdom. Den som legat i Mässlingen, behöfver då ej at hålla så lång quarantaine (som en koppsjuk). Rosenstein BarnSjukd. 192 (1764).
β) om nödtvunget uppehåll (under resa). Här (i Vikens fiskläge) måste vi hålla quarantaine til andra dagen i brist af hästar. Linné Sk. 317 (1751).
b) i bildl. anv. Granberg Dram. 195 (1811). Litteraturalster, mot hvilka hvarje samvetsgrann husfader känner sig nödsakad att inrätta en karantän för att skydda sin omgifning för smitta. Sundberg i 2SAH 62: 246 (1886). Några års karantän i privatlivets obemärkthet. SvD(A) 1933, nr 77, s. 4.
2) (ngt vard.) plats l. byggnad avsedd l. använd för karantän (i bet. 1). VexiöLT 1841, nr 37, s. 1. Barberaren (på ångbåten) höll på, att vi skulle vara framme vid karantänen före 4,15 e. m. Cederschiöld Manh. 22 (1916).
B: KARANTÄNS-ANSTALT~02, äv. ~20. (karantän- 1836—1913. karantäns- 1806 osv.)
1) (mindre br.) i pl.: anordningar som avse inrättande o. upprätthållande av karantän; äv. bildl. Hjelt Medicinalv. 2: 206 (cit. fr. 1806). Polyfem V. 23: 1 (1812; bildl.). (Resan) afbröts genom quarantäns-anstalterna. JernkA 1835, s. 133.
2) (i fråga om förh. i Sv. före 1/7 1934 l. i fråga om utländska förh.) anstalt (se d. o. 5) där personer l. djur hållas i karantän o. smittoförande varor desinficeras l. förstöras; jfr -STATION. QuarantFörordn. 1806, s. 3. Karantänsanstalten vid Fejan. SDS 1894, nr 310, s. 2. —
-AVGIFT~02 l. ~20. VetAH 1818, s. 63. Svenska och utländska örlogsfartyg äro fritagna från alla karantänsafgifter. SFS 1905, nr 46, s. 13. —
-BEFÄLHAVARE~00200 l. ~02000. (i sht i fråga om ä. förh.) jfr -CHEF. Ty skola .. uti alla de öfrige Rikets Sjö- och Stapelstäder, Jönköping undantagen, Quarantains-Befälhafvare finnas. QuarantFörordn. 1806, s. 5. (Jakob Forsell) utnämndes 1820 till karantänsbefälhafvare å Känsö. NF 5: 67 (1881). —
-BEHANDLAD, p. adj. som (undergår l.) har undergått karantänsbehandling. SFS 1882, nr 36, s. 13. Därs. 1910, nr 65, s. 1. —
-BEHANDLING. behandling medelst karantän l. vid karantänsstation resp. karantänsanstalt. Quarantaines-behandlingen af olofligen införda och i land anträffade smittbara varor. SFS 1831, s. 329. Därs. 1920, s. 1820. —
-BEVAKNING. bevakning i syfte att tillse att gällande karantänsförordning(ar) efterföljas; äv. konkret, om vid bevakningen använd personal o. d. SFS 1831, s. 308. Snällp. 1848, nr 41, s. 1 (konkret). VFl. 1930, s. 24. —
-BEVIS. (mindre br.) bevis om undergången karantän. QuarantFörordn. 1806, s. 40. SPF 1857, s. 478. Östergren (1929). —
-CHEF. chef för karantänsstation resp. karantänsanstalt. SvNorStatskal. 1821, s. 69. Ramsten Ramsten 13 (1925). —
-DRÄNG. (förr) benämning på arbetare anställd vid karantänsanstalt. VetAH 1818, s. 61. BtRiksdP 1902, 6Hufvudtit. s. 296. —
-FLAGG l. -FLAGGA, r. l. f. flagga (numera vanl. gul) som fartyg kommande från av smittosam sjukdom hemsökt ort är skyldigt att föra på stortoppen o. som skall vara hissad, så länge fartyget befinner sig i karantän; äv. om (vanl. gul) flagga som föres på båt som tillhör en karantänsstation resp. karantänsanstalt; jfr GUL, adj. 1 c α. VetAH 1818, s. 40. Nyblom Golfstr. 96 (1911). Siwertz Abess. 243 (1926). —
-HAMN. (karantän- 1914. karantäns- 1859 osv.) hamn l. del av hamn, avsedd för intagning av fartyg som komma från av smittosam sjukdom hemsökta orter. SFS 1859, nr 56, s. 4. VFl. 1914, s. 141. —
-HUS. (karantän- 1788—1836. karantäns- 1738 osv.) hus som användes för anordnande av karantän l. som tillhör en karantänsstation resp. karantänsanstalt. Hjelt Medicinalv. 2: 202 (cit. fr. 1738). Rosenstein PVetA 1772, s. 14. Östergren (1929). —
-INRÄTTNING~020. (i officiellt spr. före 1/7 1934). jfr -ANSTALT 2. Quarantaines inrättningen på Känsö. Hjelt Medicinalv. 2: 205 (cit. fr. 1804). SvStatskal. 1934, s. 494. —
-KOMMISSION. (förr) benämning på vid skilda tillfällen o. platser förordnade myndigheter som hade överinseende över anordnandet av karantän. QuarantFörordn. 1806, s. 3. SFS 1834, nr 6, s. 9. BtRiksdP 1902, 6Hufvudtit. s. 292. —
-LÄGER. (karantän- 1917. karantäns- 1893 osv.) läger som inrättas för anordnande av karantän. SFS 1893, nr 100, s. 23. SvD(A) 1917, nr 308, s. 3 (i fråga om krigsfångar). —
-LÄKARE. läkare vid karantänsstation resp. karantänsanstalt. QuarantFörordn. 1806, s. 40. SvStatskal. 1934, s. 494. —
-MÄSTARE. (karantän- 1902. karantäns- 1809 osv.) (före 1/7 1934) (titel på) person som i administrativt o. ekonomiskt hänseende var chef för en karantänsanstalt. SvKrigCivCal. 1809, s. 44. Myndigheterna där på ön, karantänmästarn och lotsåldermannen. Strindberg Fagerv. 9 (1902). SFS 1919, s. 485. —
-PLATS. (karantän- 1762. karantäns- 1806 osv.) AHedenstedt (1762) i SvSaml. 6: 338. SFS 1905, nr 46, s. 2. —
-STATION. fr. o. m. 1/7 1934 benämning på anordning i vissa hamnstäder varigm vid behov personer l. djur kunna hållas i karantän o. smittoförande varor desinficeras l. förstöras; äv. (i fråga om utländska l. äldre sv. förh.) om karantänsanstalt. ÖoL (1852). Smith (1916). SFS 1934, s. 201. —
-VAKT.
1) vakttjänstgöring för upprätthållande av karantän. Jag kommenderades omedelbart på karantänsvakt vid tullen (i Uppsala). De Geer Minn. 1: 39 (1892).
2) konkret, om person som håller vakt i o. för upprätthållande av karantän. SDS 1899, nr 387, s. 2. —
-VETERINÄR. Djur, som till riket införes, skall af vederbörande karantänsveterinär besiktigas. SFS 1908, Bih. nr 89, s. 2. —
Spalt K 532 band 13, 1935