Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KARNAT, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(karnat(h) (car-) 1543—1808. karnatt 1588)
Etymologi
[liksom d. karnat av holl. karnaat, garnaat; jfr t. garnat, eng. garnet; av ovisst urspr.]
(†) i sht sjöt. hissinrättning bestående av ett enkelt l. två enkla block med däri löpande tåg; äv. om till dylik hissinrättning hörande tåg; jfr GÖLING, sbst.3 SkeppsgR 1543. Grundell AnlArtill. 1: 18 (c. 1695). Röding SD (1798). Stiernstolpe Arndt 4: 45 (1808).
Ssgr (sjöt., †): A: KARNAT-BLOCK. (karnat- 1691. karnate- c. 1695. karnats- 1543) till ”karnat” hörande block. SkeppsgR 1543. Grundell AnlArtill. 1: 14 (c. 1695).
B: KARNATE-BLOCK, se A.
C: KARNATS-BLOCK, se A. —
-LÖPARE, r. l. m. till ”karnat” hörande tåg. ArkliR 1562: 17 (1562). Serenius 277 (1741).

 

Spalt K 599 band 13, 1935

Webbansvarig